Kunskapsbanken Välja hundmat Hur jämför man två hundfoder?

HUR JÄMFÖR MAN TVÅ HUNDFODER – PÅ RIKTIGT?

Två hundfoder kan se nästan identiska ut på framsidan och ändå vara uppbyggda på helt olika sätt. Samma råproteinhalt kan komma från färskt kött, köttmjöl, ärtprotein eller vetegluten. Samma fettprocent kan ge helt olika mängd fett per dag beroende på energivärde och fodergiva. Och en tilltalande ingredienslista berättar fortfarande inte hur råvarorna har behandlats. För att jämföra två hundfoder rättvist behöver man därför se till hela kedjan: råvaror, proteinets ursprung, tillagning, smältbarhet, energivärde, portionsstorlek och hur hunden faktiskt mår på maten.

JÄMFÖR INTE BARA FRAMSIDAN

Framsidan är marknadsföring. Den kan lyfta fram en råvara, en procentsiffra eller ett påstående som låter bra utan att förklara hela receptet. Den verkliga jämförelsen börjar på baksidan – och fortsätter med frågor om energivärde, process, smältbarhet och faktisk dagsgiva.

DET HÄR FÅR DU VETA

  • Vilka uppgifter som faktiskt går att jämföra.
  • Varför råproteinprocenten inte räcker.
  • Hur man bedömer animaliskt och vegetabiliskt protein.
  • Hur ingrediensuppdelning påverkar intrycket.
  • Varför tillagningsmetoden spelar roll.
  • Hur fettets ursprung och kvalitet bedöms.
  • Hur man uppskattar mängden kolhydrater.
  • Varför kcal per kilo är viktigare än fettprocenten ensam.
  • Hur man räknar ut fett, protein och energi per dagsgiva.
  • Hur kostnaden per dag skiljer sig från priset per kilo.
  • Varför hundens hull, avföring och välmående är slutprovet.

INNEHÅLL

  1. Börja med rätt frågor
  2. Framsidan säljer
  3. Läs hela ingredienslistan
  4. Räkna ihop råvarugrupperna
  5. Animaliskt eller vegetabiliskt protein?
  6. Råprotein är bara början
  7. Färskt kött eller köttmjöl?
  8. Vilket fett används?
  9. Hur mycket kolhydrater finns?
  10. Jämför den analytiska deklarationen
  11. Jämför på torrsubstans när det behövs
  12. Kontrollera energivärdet
  13. Jämför den verkliga dagsgivan
  14. Räkna fett i gram
  15. Räkna protein i gram
  16. Räkna kostnad per dag
  17. Hur är maten tillagad?
  18. Smältbarhet
  19. Transparens
  20. Skilj fakta från marknadsföring
  21. Hunden är det slutliga facit
  22. Jämförelsechecklista
  23. Sammanfattning

BÖRJA MED RÄTT FRÅGOR

Det första steget är att bestämma vad hunden faktiskt behöver.

En ung aktiv hund, en kastrerad sällskapshund, en seniorhund och en hund med medicinska problem ska inte bedömas efter exakt samma kriterier.

Jämförelsen måste därför börja med individen – inte med vilket foder som har den snyggaste påsen.

FRAMSIDAN SÄLJER

Ord som premium, naturligt, holistiskt, med färskt kött och veterinärutvecklat kan låta övertygande.

Men de säger inte automatiskt hur stor mängd kött som används, hur proteinet har behandlats eller hur energirikt fodret är.

Framsidan kan ge en första signal – men den får aldrig vara hela beslutsunderlaget.

LÄS HELA INGREDIENSLISTAN

Ingredienserna står normalt i fallande ordning efter vikt när receptet blandas.

Läs därför inte bara första raden.

Titta efter tydligt angivna djurslag, råvaruformer, fettkällor, stärkelsekällor och eventuella vegetabiliska proteinkoncentrat.

RÄKNA IHOP RÅVARUGRUPPERNA

Lägg mentalt samman råvaror som kommer från samma huvudkälla.

  • Vete, vetemjöl, vetegluten och vetestärkelse.
  • Majs, majsmjöl, majsgluten och majsstärkelse.
  • Potatis, potatisprotein och potatisstärkelse.
  • Ärtor, ärtprotein, ärtfiber och ärtstärkelse.
  • Ris, rismjöl, risprotein och riskli.

Först då ser du om den vegetabiliska råvarugruppen tillsammans är större än den animaliska posten som står först.

ANIMALISKT ELLER VEGETABILISKT PROTEIN?

Ett foder med 28 procent råprotein kan få en stor del av proteinet från kött och fisk.

Ett annat foder med samma råprotein kan få en betydande del från ärtprotein, potatisprotein, soja eller vetegluten.

Båda kan uppfylla näringskrav, men aminosyraprofil, smältbarhet och biologisk tillgänglighet kan skilja sig.

RÅPROTEIN ÄR BARA BÖRJAN

Råprotein visar den beräknade mängden proteinliknande kväve i fodret.

Det visar inte vilka aminosyror som finns eller hur väl hunden kan ta upp dem.

När du jämför två foder behöver du därför fråga var proteinet kommer från och hur smältbart det är.

FÄRSKT KÖTT ELLER KÖTTMJÖL?

Färskt kött är vattenrikt och används innan det har torkats till ett koncentrerat mjöl.

Köttmjöl har redan upphettats, avfettats, torkats och malts innan det blandas i fodret.

Procenten kan därför inte jämföras rakt av. Se i stället till råvarans form, ursprung, process och hur stor animalisk andel fodret faktiskt har.

VILKET FETT ANVÄNDS?

Fettprocenten säger hur mycket råfett som finns men inte varifrån det kommer.

Titta efter tydliga fettkällor som kycklingfett, fiskolja, laxolja eller specificerad vegetabilisk olja.

En bred benämning som animaliskt fett ger mindre information om djurslag och fettsyraprofil.

Fråga också när fettet tillsätts och hur det skyddas mot oxidation.

HUR MYCKET KOLHYDRATER FINNS?

Kolhydrater deklareras sällan direkt i hundfoder.

De kan uppskattas genom att dra bort protein, fett, växttråd, aska och vatten från 100.

100 − protein − fett − fiber − aska − vatten = uppskattade kvävefria extraktämnen

Beräkningen är en uppskattning och inkluderar främst stärkelse och sockerarter, men även vissa andra lättlösliga ämnen.

JÄMFÖR DEN ANALYTISKA DEKLARATIONEN

Jämför åtminstone råprotein, råfett, växttråd, råaska och vatten.

För växande hundar är även kalcium, fosfor och förhållandet mellan dem viktigt.

För omega-3 är det värdefullt om tillverkaren anger faktisk mängd EPA och DHA – inte bara total fiskolja.

JÄMFÖR PÅ TORRSUBSTANS NÄR DET BEHÖVS

Ett våtfoder och ett torrfoder kan inte jämföras rättvist direkt på procent eftersom vattenhalten skiljer sig kraftigt.

Om fodret innehåller 75 procent vatten är torrsubstansen 25 procent.

Näringsämne på torrsubstans = deklarerad procent ÷ torrsubstansprocent × 100

Torrsubstansjämförelse visar koncentrationen när vattnet räknats bort, men hundens faktiska intag avgörs fortfarande av portionsstorleken.

Vetenskaplig illustration som jämför ytliga hundfoderuppgifter som proteinprocent, fettprocent, pris per kilo och framsidans påståenden med en mer fullständig bedömning av proteinets ursprung, råvarugrupper, tillagning, smältbarhet, energivärde, dagsgiva, kostnad per dag och transparens.
De största siffrorna på påsen är inte alltid de mest betydelsefulla.

KONTROLLERA ENERGIVÄRDET

Energivärdet anges vanligtvis som kilokalorier per kilo.

Det berättar hur koncentrerad maten är.

Två foder med samma fettprocent kan ha olika energivärde beroende på protein, kolhydrater, vatten och smältbarhet.

JÄMFÖR DEN VERKLIGA DAGSGIVAN

Hundens kropp påverkas av hur många gram mat den äter – inte av procenten på påsen ensam.

Ett näringstätt och smältbart foder kan ges i en mindre mängd än ett foder med lägre energi- eller näringstäthet.

Därför ska två foder jämföras per dagsgiva, inte bara per 100 gram.

RÄKNA FETT I GRAM

Två foder kan båda innehålla 12 procent fett men ge helt olika fettintag.

FODER A

12 % råfett

350 gram per dag

350 × 0,12 = 42 gram fett

FODER B

12 % råfett

180 gram per dag

180 × 0,12 = 21,6 gram fett

Samma fettprocent ger i det här exemplet nästan dubbelt så mycket fett per dag i foder A.

RÄKNA PROTEIN I GRAM

Samma princip gäller protein.

Gram foder per dag × proteinprocent = gram råprotein per dag

Men kom ihåg att gram råprotein fortfarande inte berättar aminosyraprofil eller smältbarhet.

RÄKNA KOSTNAD PER DAG

Ett billigare kilopris betyder inte alltid lägre kostnad per dag.

Ett foder som kostar mer per kilo kan bli billigare i praktiken om dagsgivan är betydligt mindre.

Pris per kilo ÷ 1000 × gram per dag = kostnad per dag

Jämför även vad hunden får för kostnaden: råvarukvalitet, smältbarhet, energi, portionsstorlek och resultat.

HUR ÄR MATEN TILLAGAD?

Ingredienslistan berättar inte hur råvarorna har behandlats.

Extrudering, bakning, lufttorkning, kallpressning, konservering och vakuumtillagning utsätter maten för olika kombinationer av värme, tryck, tid, syre och fukt.

Processen påverkar struktur, smak, oxidation och tillgängligheten av vissa näringsämnen.

SMÄLTBARHET

Smältbarhet visar hur stor del av näringen som bryts ned och tas upp.

Ett foder med hög smältbarhet kan ge mindre avföringsvolym och en mindre fodergiva.

Fråga om tillverkaren har utfört smältbarhetsstudier och om resultaten avser den färdiga produkten.

TRANSPARENS

Ett seriöst företag bör kunna förklara vilka råvaror som används, hur maten tillagas och hur energivärdet har beräknats eller analyserats.

Alla receptdetaljer behöver inte vara offentliga, men grundläggande frågor om djurslag, råvaruform, process och näringsvärde bör kunna besvaras.

Otydliga svar gör jämförelsen svårare.

SKILJ FAKTA FRÅN MARKNADSFÖRING

Ett påstående ska kunna förklaras.

”Högt köttinnehåll” bör följas av tydliga procenttal och information om råvarans form.

”Skonsamt tillagat” bör följas av temperatur, tid och process.

”För lederna” eller ”för immunförsvaret” bör kunna kopplas till näringsämnen, doser och rimliga fysiologiska funktioner.

HUNDEN ÄR DET SLUTLIGA FACIT

Ett foder kan se utmärkt ut på papperet men ändå inte passa varje individ.

Följ hundens hull, muskelmassa, avföring, hud, päls, aptit, energi och välmående över tid.

Återkommande problem ska inte automatiskt förklaras med ”avgiftning” eller övergångsreaktioner utan behöver bedömas sakligt och ibland av veterinär.

Vetenskaplig illustration av två hundfoder med 12 procent fett men olika dagsgivor: 350 gram ger 42 gram fett och 180 gram ger 21,6 gram fett.
Procenten får mening först när den kombineras med den verkliga fodergivan.

JÄMFÖRELSECHECKLISTA

  1. Är djurslag och råvaror tydligt angivna?
  2. Har animaliska råvaror grupperats och vegetabiliska delats upp?
  3. Varifrån kommer huvuddelen av proteinet?
  4. Används färskt kött, köttmjöl eller båda?
  5. Vilka fettkällor används?
  6. Hur mycket uppskattade kolhydrater innehåller fodret?
  7. Hur många kcal per kilo innehåller det?
  8. Hur stor är dagsgivan för just din hund?
  9. Hur många gram fett och protein ger dagsgivan?
  10. Vad kostar maten per dag?
  11. Hur har maten tillagats?
  12. Finns data om smältbarhet?
  13. Kan tillverkaren svara tydligt på frågor?
  14. Hur mår hunden efter en rimlig utvärderingsperiod?

SAMMANFATTNING

Två hundfoder ska inte jämföras enbart genom protein, fett och pris per kilo.

Proteinets ursprung, råvarugrupper, fettkällor, kolhydratmängd, tillagning och smältbarhet påverkar den verkliga kvaliteten.

Energivärdet och dagsgivan avgör hur mycket mat, fett, protein och kilokalorier hunden faktiskt får.

Kostnad per dag är ofta mer relevant än pris per kilo.

Transparens gör det möjligt att förstå och jämföra recepten.

Slutligen måste maten fungera för den individuella hunden och hålla den slank, muskulös och välmående.

SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO

På ORYGO vill vi inte att du väljer vår mat enbart för att vi säger att den är bra.

Vi vill att du ska kunna jämföra ORYGO med vilket hundfoder som helst – på riktigt.

Titta på råvarorna. Fråga var proteinet kommer ifrån. Kontrollera om köttet är färskt eller redan har omvandlats till mjöl. Räkna ihop de olika spannmåls-, potatis-, ris- eller baljväxtingredienserna.

Våra recept bygger på färskt kött och vildfångad fisk som huvudsakliga animaliska råvaror. Vi använder inte köttmjöl eller vegetabiliska proteinkoncentrat för att skapa en hög råproteinsiffra.

Det färska köttet möras varsamt vid 71 °C, ungefär som ett långkok hemma i köket. Därefter vakuumtillagas det tillsammans med övriga ingredienser vid exakt 45 °C.

Efter tillagningen kallpressas maten till den semimjuka ORYGO-kulan. Naturliga fetter och omega-3 återförs efter de huvudsakliga tillagningsstegen för att begränsa värmepåverkan och oxidation.

Kontrollera också energivärdet och den verkliga dagsgivan. ORYGO ska ges i en mindre mängd än många traditionella torrfoder, och det påverkar både kostnaden per dag och hur många gram fett, protein och energi hunden faktiskt får.

Väg fodret i gram. Följ hundens hull, muskler, avföring, hud, päls och energi. Om hunden går upp i vikt är portionen för stor för just den individen – oavsett vad tabellen säger.

Fråga oss om råvaror, tillagning, energi eller recept. Vi tycker att en tillverkare ska kunna förklara sin mat på ett sätt som en vanlig hundägare kan förstå.

Om du efter en saklig jämförelse tycker att ett annat foder passar din hund bättre, då ska du välja det.

Vår princip är enkel: Vi vill inte vinna jämförelsen genom stora ord – vi vill tåla att granskas i varje detalj.

Läs mer om våra råvaror och vår tillagning

KÄLLOR OCH REGELVERK

  1. FEDIAF. Code of Good Labelling Practice for Pet Food.
  2. FEDIAF. Nutritional Guidelines for Complete and Complementary Pet Food for Cats and Dogs.
  3. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder.
  4. National Research Council. Nutrient Requirements of Dogs and Cats. National Academies Press.
  5. Case LP et al. Canine and Feline Nutrition: A Resource for Companion Animal Professionals.

Artikeln beskriver generella jämförelseprinciper. Hundar med diagnostiserad sjukdom, medicinsk diet eller särskilda näringsbehov ska bedömas tillsammans med veterinär eller veterinär nutritionist. Tillverkarens rekommenderade fodergiva är en startpunkt och måste alltid anpassas efter individen.

RELATERADE ARTIKLAR

Välja hundmat Hur man läser en innehållsförteckning Välja hundmat Vad menas med färskt kött? Välja hundmat Köttmjöl
Kunskapsbanken Välja hundmat Hur jämför man två hundfoder?

HUR JÄMFÖR MAN TVÅ HUNDFODER – PÅ RIKTIGT?

Två hundfoder kan se nästan identiska ut på framsidan och ändå vara uppbyggda på helt olika sätt. Samma råproteinhalt kan komma från färskt kött, köttmjöl, ärtprotein eller vetegluten. Samma fettprocent kan ge helt olika mängd fett per dag beroende på energivärde och fodergiva. Och en tilltalande ingredienslista berättar fortfarande inte hur råvarorna har behandlats. För att jämföra två hundfoder rättvist behöver man därför se till hela kedjan: råvaror, proteinets ursprung, tillagning, smältbarhet, energivärde, portionsstorlek och hur hunden faktiskt mår på maten.

JÄMFÖR INTE BARA FRAMSIDAN

Framsidan är marknadsföring. Den kan lyfta fram en råvara, en procentsiffra eller ett påstående som låter bra utan att förklara hela receptet. Den verkliga jämförelsen börjar på baksidan – och fortsätter med frågor om energivärde, process, smältbarhet och faktisk dagsgiva.

DET HÄR FÅR DU VETA

  • Vilka uppgifter som faktiskt går att jämföra.
  • Varför råproteinprocenten inte räcker.
  • Hur man bedömer animaliskt och vegetabiliskt protein.
  • Hur ingrediensuppdelning påverkar intrycket.
  • Varför tillagningsmetoden spelar roll.
  • Hur fettets ursprung och kvalitet bedöms.
  • Hur man uppskattar mängden kolhydrater.
  • Varför kcal per kilo är viktigare än fettprocenten ensam.
  • Hur man räknar ut fett, protein och energi per dagsgiva.
  • Hur kostnaden per dag skiljer sig från priset per kilo.
  • Varför hundens hull, avföring och välmående är slutprovet.

INNEHÅLL

  1. Börja med rätt frågor
  2. Framsidan säljer
  3. Läs hela ingredienslistan
  4. Räkna ihop råvarugrupperna
  5. Animaliskt eller vegetabiliskt protein?
  6. Råprotein är bara början
  7. Färskt kött eller köttmjöl?
  8. Vilket fett används?
  9. Hur mycket kolhydrater finns?
  10. Jämför den analytiska deklarationen
  11. Jämför på torrsubstans när det behövs
  12. Kontrollera energivärdet
  13. Jämför den verkliga dagsgivan
  14. Räkna fett i gram
  15. Räkna protein i gram
  16. Räkna kostnad per dag
  17. Hur är maten tillagad?
  18. Smältbarhet
  19. Transparens
  20. Skilj fakta från marknadsföring
  21. Hunden är det slutliga facit
  22. Jämförelsechecklista
  23. Sammanfattning

BÖRJA MED RÄTT FRÅGOR

Det första steget är att bestämma vad hunden faktiskt behöver.

En ung aktiv hund, en kastrerad sällskapshund, en seniorhund och en hund med medicinska problem ska inte bedömas efter exakt samma kriterier.

Jämförelsen måste därför börja med individen – inte med vilket foder som har den snyggaste påsen.

FRAMSIDAN SÄLJER

Ord som premium, naturligt, holistiskt, med färskt kött och veterinärutvecklat kan låta övertygande.

Men de säger inte automatiskt hur stor mängd kött som används, hur proteinet har behandlats eller hur energirikt fodret är.

Framsidan kan ge en första signal – men den får aldrig vara hela beslutsunderlaget.

LÄS HELA INGREDIENSLISTAN

Ingredienserna står normalt i fallande ordning efter vikt när receptet blandas.

Läs därför inte bara första raden.

Titta efter tydligt angivna djurslag, råvaruformer, fettkällor, stärkelsekällor och eventuella vegetabiliska proteinkoncentrat.

RÄKNA IHOP RÅVARUGRUPPERNA

Lägg mentalt samman råvaror som kommer från samma huvudkälla.

  • Vete, vetemjöl, vetegluten och vetestärkelse.
  • Majs, majsmjöl, majsgluten och majsstärkelse.
  • Potatis, potatisprotein och potatisstärkelse.
  • Ärtor, ärtprotein, ärtfiber och ärtstärkelse.
  • Ris, rismjöl, risprotein och riskli.

Först då ser du om den vegetabiliska råvarugruppen tillsammans är större än den animaliska posten som står först.

ANIMALISKT ELLER VEGETABILISKT PROTEIN?

Ett foder med 28 procent råprotein kan få en stor del av proteinet från kött och fisk.

Ett annat foder med samma råprotein kan få en betydande del från ärtprotein, potatisprotein, soja eller vetegluten.

Båda kan uppfylla näringskrav, men aminosyraprofil, smältbarhet och biologisk tillgänglighet kan skilja sig.

RÅPROTEIN ÄR BARA BÖRJAN

Råprotein visar den beräknade mängden proteinliknande kväve i fodret.

Det visar inte vilka aminosyror som finns eller hur väl hunden kan ta upp dem.

När du jämför två foder behöver du därför fråga var proteinet kommer från och hur smältbart det är.

FÄRSKT KÖTT ELLER KÖTTMJÖL?

Färskt kött är vattenrikt och används innan det har torkats till ett koncentrerat mjöl.

Köttmjöl har redan upphettats, avfettats, torkats och malts innan det blandas i fodret.

Procenten kan därför inte jämföras rakt av. Se i stället till råvarans form, ursprung, process och hur stor animalisk andel fodret faktiskt har.

VILKET FETT ANVÄNDS?

Fettprocenten säger hur mycket råfett som finns men inte varifrån det kommer.

Titta efter tydliga fettkällor som kycklingfett, fiskolja, laxolja eller specificerad vegetabilisk olja.

En bred benämning som animaliskt fett ger mindre information om djurslag och fettsyraprofil.

Fråga också när fettet tillsätts och hur det skyddas mot oxidation.

HUR MYCKET KOLHYDRATER FINNS?

Kolhydrater deklareras sällan direkt i hundfoder.

De kan uppskattas genom att dra bort protein, fett, växttråd, aska och vatten från 100.

100 − protein − fett − fiber − aska − vatten = uppskattade kvävefria extraktämnen

Beräkningen är en uppskattning och inkluderar främst stärkelse och sockerarter, men även vissa andra lättlösliga ämnen.

JÄMFÖR DEN ANALYTISKA DEKLARATIONEN

Jämför åtminstone råprotein, råfett, växttråd, råaska och vatten.

För växande hundar är även kalcium, fosfor och förhållandet mellan dem viktigt.

För omega-3 är det värdefullt om tillverkaren anger faktisk mängd EPA och DHA – inte bara total fiskolja.

JÄMFÖR PÅ TORRSUBSTANS NÄR DET BEHÖVS

Ett våtfoder och ett torrfoder kan inte jämföras rättvist direkt på procent eftersom vattenhalten skiljer sig kraftigt.

Om fodret innehåller 75 procent vatten är torrsubstansen 25 procent.

Näringsämne på torrsubstans = deklarerad procent ÷ torrsubstansprocent × 100

Torrsubstansjämförelse visar koncentrationen när vattnet räknats bort, men hundens faktiska intag avgörs fortfarande av portionsstorleken.

FIGUR 1
VAD MÅNGA JÄMFÖR – OCH VAD SOM EGENTLIGEN BÖR JÄMFÖRAS
Vänster: proteinprocent, fettprocent, pris per kilo och framsidans påståenden. Höger: proteinets ursprung, råvarugrupper, tillagning, smältbarhet, energivärde, faktisk dagsgiva, kostnad per dag och transparens.
Figur 1. De största siffrorna på påsen är inte alltid de mest betydelsefulla.

KONTROLLERA ENERGIVÄRDET

Energivärdet anges vanligtvis som kilokalorier per kilo.

Det berättar hur koncentrerad maten är.

Två foder med samma fettprocent kan ha olika energivärde beroende på protein, kolhydrater, vatten och smältbarhet.

JÄMFÖR DEN VERKLIGA DAGSGIVAN

Hundens kropp påverkas av hur många gram mat den äter – inte av procenten på påsen ensam.

Ett näringstätt och smältbart foder kan ges i en mindre mängd än ett foder med lägre energi- eller näringstäthet.

Därför ska två foder jämföras per dagsgiva, inte bara per 100 gram.

RÄKNA FETT I GRAM

Två foder kan båda innehålla 12 procent fett men ge helt olika fettintag.

FODER A

12 % råfett

350 gram per dag

350 × 0,12 = 42 gram fett

FODER B

12 % råfett

180 gram per dag

180 × 0,12 = 21,6 gram fett

Samma fettprocent ger i det här exemplet nästan dubbelt så mycket fett per dag i foder A.

RÄKNA PROTEIN I GRAM

Samma princip gäller protein.

Gram foder per dag × proteinprocent = gram råprotein per dag

Men kom ihåg att gram råprotein fortfarande inte berättar aminosyraprofil eller smältbarhet.

RÄKNA KOSTNAD PER DAG

Ett billigare kilopris betyder inte alltid lägre kostnad per dag.

Ett foder som kostar mer per kilo kan bli billigare i praktiken om dagsgivan är betydligt mindre.

Pris per kilo ÷ 1000 × gram per dag = kostnad per dag

Jämför även vad hunden får för kostnaden: råvarukvalitet, smältbarhet, energi, portionsstorlek och resultat.

HUR ÄR MATEN TILLAGAD?

Ingredienslistan berättar inte hur råvarorna har behandlats.

Extrudering, bakning, lufttorkning, kallpressning, konservering och vakuumtillagning utsätter maten för olika kombinationer av värme, tryck, tid, syre och fukt.

Processen påverkar struktur, smak, oxidation och tillgängligheten av vissa näringsämnen.

SMÄLTBARHET

Smältbarhet visar hur stor del av näringen som bryts ned och tas upp.

Ett foder med hög smältbarhet kan ge mindre avföringsvolym och en mindre fodergiva.

Fråga om tillverkaren har utfört smältbarhetsstudier och om resultaten avser den färdiga produkten.

TRANSPARENS

Ett seriöst företag bör kunna förklara vilka råvaror som används, hur maten tillagas och hur energivärdet har beräknats eller analyserats.

Alla receptdetaljer behöver inte vara offentliga, men grundläggande frågor om djurslag, råvaruform, process och näringsvärde bör kunna besvaras.

Otydliga svar gör jämförelsen svårare.

SKILJ FAKTA FRÅN MARKNADSFÖRING

Ett påstående ska kunna förklaras.

”Högt köttinnehåll” bör följas av tydliga procenttal och information om råvarans form.

”Skonsamt tillagat” bör följas av temperatur, tid och process.

”För lederna” eller ”för immunförsvaret” bör kunna kopplas till näringsämnen, doser och rimliga fysiologiska funktioner.

HUNDEN ÄR DET SLUTLIGA FACIT

Ett foder kan se utmärkt ut på papperet men ändå inte passa varje individ.

Följ hundens hull, muskelmassa, avföring, hud, päls, aptit, energi och välmående över tid.

Återkommande problem ska inte automatiskt förklaras med ”avgiftning” eller övergångsreaktioner utan behöver bedömas sakligt och ibland av veterinär.

FIGUR 2
SAMMA FETTPROCENT – NÄSTAN DUBBELT FETTINTAG
Visa två skålar. Foder A: 12 % fett och 350 gram dagsgiva = 42 gram fett. Foder B: 12 % fett och 180 gram dagsgiva = 21,6 gram fett. Stor slutsats: Jämför gram per dag, inte bara procent.
Figur 2. Procenten får mening först när den kombineras med den verkliga fodergivan.

JÄMFÖRELSECHECKLISTA

  1. Är djurslag och råvaror tydligt angivna?
  2. Har animaliska råvaror grupperats och vegetabiliska delats upp?
  3. Varifrån kommer huvuddelen av proteinet?
  4. Används färskt kött, köttmjöl eller båda?
  5. Vilka fettkällor används?
  6. Hur mycket uppskattade kolhydrater innehåller fodret?
  7. Hur många kcal per kilo innehåller det?
  8. Hur stor är dagsgivan för just din hund?
  9. Hur många gram fett och protein ger dagsgivan?
  10. Vad kostar maten per dag?
  11. Hur har maten tillagats?
  12. Finns data om smältbarhet?
  13. Kan tillverkaren svara tydligt på frågor?
  14. Hur mår hunden efter en rimlig utvärderingsperiod?

SAMMANFATTNING

Två hundfoder ska inte jämföras enbart genom protein, fett och pris per kilo.

Proteinets ursprung, råvarugrupper, fettkällor, kolhydratmängd, tillagning och smältbarhet påverkar den verkliga kvaliteten.

Energivärdet och dagsgivan avgör hur mycket mat, fett, protein och kilokalorier hunden faktiskt får.

Kostnad per dag är ofta mer relevant än pris per kilo.

Transparens gör det möjligt att förstå och jämföra recepten.

Slutligen måste maten fungera för den individuella hunden och hålla den slank, muskulös och välmående.

SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO

På ORYGO vill vi inte att du väljer vår mat enbart för att vi säger att den är bra.

Vi vill att du ska kunna jämföra ORYGO med vilket hundfoder som helst – på riktigt.

Titta på råvarorna. Fråga var proteinet kommer ifrån. Kontrollera om köttet är färskt eller redan har omvandlats till mjöl. Räkna ihop de olika spannmåls-, potatis-, ris- eller baljväxtingredienserna.

Våra recept bygger på färskt kött och vildfångad fisk som huvudsakliga animaliska råvaror. Vi använder inte köttmjöl eller vegetabiliska proteinkoncentrat för att skapa en hög råproteinsiffra.

Det färska köttet möras varsamt vid 71 °C, ungefär som ett långkok hemma i köket. Därefter vakuumtillagas det tillsammans med övriga ingredienser vid exakt 45 °C.

Efter tillagningen kallpressas maten till den semimjuka ORYGO-kulan. Naturliga fetter och omega-3 återförs efter de huvudsakliga tillagningsstegen för att begränsa värmepåverkan och oxidation.

Kontrollera också energivärdet och den verkliga dagsgivan. ORYGO ska ges i en mindre mängd än många traditionella torrfoder, och det påverkar både kostnaden per dag och hur många gram fett, protein och energi hunden faktiskt får.

Väg fodret i gram. Följ hundens hull, muskler, avföring, hud, päls och energi. Om hunden går upp i vikt är portionen för stor för just den individen – oavsett vad tabellen säger.

Fråga oss om råvaror, tillagning, energi eller recept. Vi tycker att en tillverkare ska kunna förklara sin mat på ett sätt som en vanlig hundägare kan förstå.

Om du efter en saklig jämförelse tycker att ett annat foder passar din hund bättre, då ska du välja det.

Vår princip är enkel: Vi vill inte vinna jämförelsen genom stora ord – vi vill tåla att granskas i varje detalj.

Läs mer om våra råvaror och vår tillagning

KÄLLOR OCH REGELVERK

  1. FEDIAF. Code of Good Labelling Practice for Pet Food.
  2. FEDIAF. Nutritional Guidelines for Complete and Complementary Pet Food for Cats and Dogs.
  3. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder.
  4. National Research Council. Nutrient Requirements of Dogs and Cats. National Academies Press.
  5. Case LP et al. Canine and Feline Nutrition: A Resource for Companion Animal Professionals.

Artikeln beskriver generella jämförelseprinciper. Hundar med diagnostiserad sjukdom, medicinsk diet eller särskilda näringsbehov ska bedömas tillsammans med veterinär eller veterinär nutritionist. Tillverkarens rekommenderade fodergiva är en startpunkt och måste alltid anpassas efter individen.

RELATERADE ARTIKLAR

Välja hundmat Hur man läser en innehållsförteckning Välja hundmat Vad menas med färskt kött? Välja hundmat Köttmjöl
Sök