VARFÖR FINNS INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN?
Innehållsförteckningen ska hjälpa konsumenten att se vilka foderråvaror som har använts.
Den kan avslöja om receptet huvudsakligen bygger på animaliska råvaror, spannmål, potatis, baljväxter eller en kombination.
Men listan måste läsas som en helhet. Den första ingrediensen ensam berättar inte vad hela fodret består av.
INGREDIENSERNA STÅR I FALLANDE ORDNING
Den råvara som väger mest när receptet blandas står normalt först.
Därefter följer råvarorna i minskande ordning.
Det gör listan användbar, men ordningen påverkas av vattenhalt, hur ingredienserna benämns och om liknande råvaror redovisas tillsammans eller var för sig.
VIKTEN GÄLLER NÄR RECEPTET BLANDAS
Ingrediensordningen bygger på råvarornas vikt vid den tidpunkt då de förs in i receptet.
Den visar inte automatiskt hur stor andel som återstår efter torkning, tillagning eller annan bearbetning.
Det är särskilt viktigt när en vattenrik färsk råvara jämförs med en koncentrerad torr råvara.
FÄRSKT KÖTT INNEHÅLLER VATTEN
Färskt kött och fisk innehåller naturligt en stor andel vatten.
Därför kan 30 procent färsk kyckling väga mer vid blandningen än en torrare råvara, men ge en betydligt mindre andel torrsubstans när vattnet har lämnat råvaran.
Det betyder inte att färskt kött är sämre. Det betyder att procenttal för färska och torra råvaror inte kan jämföras rakt av.
VAD ÄR KÖTTMJÖL?
Köttmjöl är en koncentrerad animalisk råvara där en stor del av vattnet och fettet har avlägsnats innan materialet mals.
Det innehåller mer torrsubstans per kilo än färskt kött.
Kvaliteten kan variera beroende på råvara, ursprung, temperatur, lagring och hur väl proteinet har bevarats.
Därför är ordet ”mjöl” inte i sig hela svaret – men det beskriver en helt annan råvaruform än färskt kött.
ANIMALISKA BIPRODUKTER
Animaliska biprodukter är ett brett begrepp som kan omfatta olika delar från slaktade djur.
Vissa delar, som lever, hjärta och andra organ, är näringsrika och biologiskt värdefulla.
Problemet är inte automatiskt att råvaran är en biprodukt, utan att en bred benämning ibland ger begränsad information om exakt vilka delar, djurslag och kvaliteter som används.
NÄR ANIMALISKA INGREDIENSER GRUPPERAS
Flera animaliska ingredienser kan i vissa deklarationer presenteras tillsammans under en samlad benämning.
Exempelvis kan kyckling, kalkon och fisk sammanfattas som ”animaliska ingredienser” eller ”kött och animaliska biprodukter”, beroende på hur receptet och regelverket tillåter deklarationen.
När de läggs samman blir den samlade animaliska posten större och hamnar lättare först i listan.
NÄR VEGETABILISKA RÅVAROR DELAS UPP
Samma huvudråvara kan samtidigt delas upp i flera olika ingredienser.
Vete kan exempelvis redovisas som vete, vetemjöl, vetegluten, vetekli och vetestärkelse.
Majs kan delas upp i majs, majsmjöl, majsgluten och majsstärkelse.
Potatis kan redovisas som potatis, potatisprotein och potatisstärkelse, medan ärtor kan delas i ärtor, ärtprotein, ärtfiber och ärtstärkelse.
Varje post hamnar då längre ned i listan, även om råvarugruppen tillsammans är receptets största del.
Fem små poster av vete kan tillsammans väga mer än den enda animaliska posten som står först.
EXEMPEL 1 – SPANNMÅLSBASERAT FODER
Så kan samma recept presenteras på etiketten
DEKLARATION SOM LYFTER DET ANIMALISKA
- Kött och animaliska ingredienser 30 %
- Vetemjöl 18 %
- Majs 12 %
- Vete 10 %
- Majsgluten 8 %
- Vetegluten 7 %
- Vetestärkelse 6 %
- Animaliskt fett 5 %
- Mineraler 2 %
- Övrigt 2 %
SAMMA RECEPT GRUPPERAT EFTER VERKLIG RÅVARUGRUPP
- Vete totalt 41 %
- Majs totalt 20 %
- Kött och animaliska ingredienser 30 %
- Animaliskt fett 5 %
- Mineraler 2 %
- Övrigt 2 %
Vid första läsningen står den animaliska posten först och receptet kan uppfattas som köttbaserat.
När vete- och majsråvarorna räknas samman utgör spannmålsgrupperna tillsammans 61 procent av receptet.
EXEMPEL 2 – POTATIS, ÄRTOR OCH RIS
Så kan ett annat recept presenteras
DEKLARATION SOM LYFTER KÖTT OCH FISK
- Färskt kött och fisk 36 %
- Potatis 14 %
- Ärtprotein 10 %
- Ris 9 %
- Potatisstärkelse 8 %
- Ärtor 7 %
- Risprotein 5 %
- Potatisprotein 4 %
- Animaliskt fett 4 %
- Mineraler och övrigt 3 %
SAMMA RECEPT GRUPPERAT EFTER VERKLIG RÅVARUGRUPP
- Färskt kött och fisk 36 % före tillagning
- Potatis totalt 26 %
- Ärtor totalt 17 %
- Ris totalt 14 %
- Animaliskt fett 4 %
- Mineraler och övrigt 3 %
Vid första anblick står kött och fisk först med 36 procent.
Men potatis, ärtor och ris utgör tillsammans 57 procent av receptet före hänsyn till att den färska animaliska råvaran innehåller mycket vatten.
Efter tillagning kan därför fodrets torrsubstans dominera ännu tydligare av de vegetabiliska råvarorna.
LÄS RÅVARUGRUPPER – INTE BARA RADER
När du granskar ett foder bör du mentalt lägga samman ingredienser som kommer från samma råvara.
- Vete + vetemjöl + vetegluten + vetestärkelse.
- Majs + majsmjöl + majsgluten + majsstärkelse.
- Ris + rismjöl + risprotein + riskli.
- Potatis + potatisstärkelse + potatisprotein.
- Ärtor + ärtprotein + ärtfiber + ärtstärkelse.
Först då blir det lättare att se vad receptet huvudsakligen bygger på.
PROCENT KAN HJÄLPA – MEN OCKSÅ FÖRVILLA
Procenttal gör en deklaration tydligare när samma typ av råvara jämförs.
Men 30 procent färskt kött kan inte jämföras rakt av med 30 procent torkat köttmjöl eftersom vattenhalten skiljer sig kraftigt.
Fråga därför alltid om procenten avser råvaran före tillagning, efter tillagning eller i färdig produkt.
ANALYSEN BERÄTTAR INTE RÅVARUKVALITETEN
Analysen visar bland annat råprotein, råfett, växttråd, aska och vatten.
Den berättar inte om proteinet kommer från färskt kött, animaliskt mjöl, vetegluten, majsprotein eller ärtprotein.
Två foder kan därför ha samma råproteinhalt men helt olika aminosyraprofil, smältbarhet och biologiskt värde.
SMÄLTBARHET OCH BIOLOGISK TILLGÄNGLIGHET
Det räcker inte att ett näringsämne finns i fodret.
Det behöver kunna brytas ned, tas upp och användas av kroppen.
Råvarans kvalitet, process, värmeskada och aminosyrabalans påverkar hur mycket näring hunden faktiskt kan tillgodogöra sig.
TILLAGNINGEN SYNS INTE I LISTAN
Ingrediensförteckningen berättar inte om råvarorna har extruderats, bakats, vakuumtillagats, kallpressats eller upphettats flera gånger.
Den berättar inte heller hur fett har lagrats eller när det har tillsatts.
Två recept med liknande ingredienser kan därför ge helt olika slutprodukter.
KONTROLLERA ENERGIVÄRDET
Ett foder kan se magert ut på fettprocenten men ändå vara energirikt.
Kontrollera därför kilokalorier per kilo och hur stor dagsgivan blir.
Hunden äter gram mat – inte procent på etiketten.
FRÅGOR ATT STÄLLA
- Är köttet färskt, torkat eller ett animaliskt mjöl?
- Vilka djurslag och delar används?
- Är animaliska råvaror grupperade tillsammans?
- Har spannmål, potatis, ris, majs eller baljväxter delats upp?
- Hur stor är den samlade mängden stärkelsebärande råvaror?
- Hur tillagas maten?
- Hur smältbart är proteinet?
- När tillsätts fett och omega-3?
- Hur många kilokalorier innehåller fodret?
- Hur stor blir den verkliga dagsgivan?
ETT ENKELT SÄTT ATT GRANSKA ETT FODER
- Läs hela ingredienslistan – inte bara första raden.
- Lägg samman ingredienser från samma råvarugrupp.
- Skilj mellan färska och torra råvaror.
- Jämför analysen med råvarornas ursprung.
- Kontrollera energivärde och dagsgiva.
- Ta reda på hur maten tillagas.
- Bedöm hur öppen tillverkaren är med råvaror och process.
SAMMANFATTNING
Ingredienser står normalt i fallande ordning efter vikt när receptet blandas.
Färska råvaror innehåller mer vatten än torkade råvaror och kan därför inte jämföras direkt procent för procent.
Animaliska råvaror kan grupperas tillsammans, medan vegetabiliska huvudråvaror kan delas upp i flera mindre poster.
Samma recept kan därför se köttbaserat ut i en deklaration och vegetabiliskt baserat ut när råvarugrupperna räknas samman.
Innehållsförteckningen berättar inte allt om kvalitet, smältbarhet eller tillagning.
Läs därför ingredienslistan, analysen, energivärdet och tillverkningsmetoden tillsammans.
SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO
På ORYGO tycker vi att en innehållsförteckning ska hjälpa hundägaren att förstå maten – inte bara uppfylla lagens minimikrav.
Därför berättar vi ärligt vilka animaliska råvaror vi använder och varför de finns i receptet.
ORYGO bygger på färskt kött och vildfångad fisk, inte på köttmjöl eller vegetabiliska proteinkoncentrat som används för att höja råproteinhalten. Vi använder 3 kg kött och fisk för att producera 1 kg färdig mat vilet innebär att den färga foderkulan innehåller 85 % kött och fisk.
Köttet möras varsamt vid 71 °C, ungefär som ett långkok hemma i köket. Därefter vakuumtillagas det tillsammans med övriga råvaror vid exakt 45 °C.
Efter tillagningen kallpressas maten till den semimjuka ORYGO-kulan. Vi behöver därför inte använda stora mängder stärkelse för att blåsa upp maten genom traditionell extrudering.
Naturliga fetter och omega-3 återförs efter de huvudsakliga tillagningsstegen för att begränsa värmepåverkan och oxidation.
Vi redovisar inte bara råprotein och råfett. Vi förklarar även råvarornas ursprung, vår tillagningsmetod, energivärdet och varför maten ges i en mindre fodergiva än många traditionella torrfoder.
För oss är det inte tillräckligt att en animalisk ingrediens står först på listan. Det viktiga är hur stor den animaliska delen faktiskt är, vilken kvalitet den håller och hur den har behandlats.
Vår princip är enkel: En tydlig innehållsförteckning ska tåla att råvarorna räknas samman på riktigt.
Läs mer om våra råvaror →