VAD ÄR KOLHYDRATER?
Kolhydrater är en stor grupp ämnen som består av sockerarter i olika kombinationer. De kan vara enkla och snabbt nedbrytbara eller långa och strukturellt komplexa.
I hundfoder kommer kolhydrater främst från spannmål, ris, potatis, baljväxter, rotfrukter, frukt och olika fiberkällor.
Begreppet kolhydrater säger därför inte i sig om en råvara är bra eller dålig. Det viktiga är vilken typ av kolhydrat det handlar om, hur mycket som används och hur råvaran har tillagats.
STÄRKELSE, SOCKER OCH FIBER
Stärkelse
Stärkelse består av långa kedjor av glukos och är den vanligaste energigivande kolhydraten i hundfoder.
Socker
Sockerarter är mindre molekyler som glukos, fruktos, sackaros och laktos. De tas upp snabbare än stärkelse när de finns i en form hunden kan smälta.
Fiber
Fiber är kolhydrater som hundens egna enzymer inte kan bryta ned. Vissa fibrer kan däremot fermenteras av bakterier i tjocktarmen.
BEHÖVER HUNDEN KOLHYDRATER?
Hunden har inget fastställt behov av kolhydrater som näringsklass på samma sätt som den har behov av vissa aminosyror och fettsyror.
Kroppen behöver däremot glukos för vissa vävnader och funktioner. Glukos kan komma från maten, men hunden kan också bilda glukos från aminosyror, glycerol och andra ämnen genom glukoneogenes.
Det betyder inte att kolhydrater är onödiga eller skadliga. Det betyder att hunden inte måste få en stor mängd stärkelse för att kroppen ska kunna fungera.
Hunden kan använda tillagad stärkelse som energi. Men förmågan att använda ett näringsämne är inte samma sak som att kroppen måste få stora mängder av det.
SÅ SMÄLTER HUNDEN STÄRKELSE
Stärkelsen bryts framför allt ned i tunntarmen. Bukspottkörtelns enzym amylas delar stärkelsen i mindre kolhydratfragment.
Enzymer i tunntarmens borstbräm bryter sedan ned fragmenten till glukos som kan tas upp genom tarmväggen.
Hunden har genom domesticeringen utvecklat en bättre förmåga att hantera stärkelse än vargen, men det finns variation mellan individer och raser.
VARFÖR TILLAGNINGEN SPELAR ROLL
Rå stärkelse är ofta svår för matsmältningsenzymerna att komma åt. Vid tillagning med tillräcklig värme och fukt gelatiniseras stärkelsen och blir lättare att bryta ned.
Otillräckligt tillagad stärkelse kan nå tjocktarmen och fermenteras där, vilket kan ge gasbildning och lös avföring.
Mycket hård processning kan samtidigt påverka andra näringsämnen. Målet är därför inte maximal värme, utan en process som gör stärkelsen smältbar utan onödigt hård behandling av hela fodret.
VARFÖR INNEHÅLLER MÅNGA FODER SÅ MYCKET KOLHYDRATER?
Kolhydratrika råvaror är ofta kostnadseffektiva, lätta att lagra och tekniskt användbara i fodertillverkningen.
Vid extrudering behövs vanligtvis en viss mängd stärkelse för att skapa struktur, expansion och hållfasthet i foderkulorna.
Därför kan kolhydrater i många torrfoder utgöra en betydande del av den färdiga produkten, även när framsidan främst lyfter fram kött, fisk eller protein.
Eftersom kolhydratmängden sällan deklareras direkt kan hundägaren lätt underskatta hur stor andel av fodret som faktiskt består av stärkelse och andra kolhydrater.
SÅ UPPSKATTAR DU KOLHYDRATINNEHÅLLET
Eftersom kolhydrater sällan anges direkt kan man göra en ungefärlig beräkning genom att dra bort deklarerade värden från 100 procent.
Kolhydrater inklusive stärkelse och vissa lättlösliga kolhydrater ≈ 100 minus råprotein, råfett, råaska, växttråd eller fiber och vatten.
Beräkningen kallas ofta nitrogen-free extract, NFE, och är bara en uppskattning. Den påverkas av analysmetoder och av hur fiber och vatten redovisas.
Om vattenhalten saknas på ett torrfoder används ofta ett uppskattat värde, vilket gör resultatet mindre exakt.
BLODSOCKER OCH INSULIN
När stärkelse bryts ned till glukos stiger glukoshalten i blodet och bukspottkörteln frisätter insulin.
Hur snabbt detta sker påverkas av råvaran, tillagningen, partikelstorleken, mängden fett och fiber och hela måltidens sammansättning.
Ett normalt insulinsvar är en del av frisk ämnesomsättning. Problemet är inte att insulin frisätts, utan att energiintag och glukosbelastning behöver passa individens behov och hälsa.
FIBER ÄR OCKSÅ KOLHYDRAT
Fiber ger inte samma snabba glukostillförsel som smältbar stärkelse.
Vissa fibrer ökar avföringsvolymen och påverkar tarmpassagen. Andra fermenteras av mikrobiomet och bildar kortkedjiga fettsyror som kan användas av tarmcellerna.
Därför bör fiber bedömas separat från stärkelse och socker, även om allt kemiskt tillhör kolhydratgruppen.
KOLHYDRATER OCH MIKROBIOMET
Kolhydrater som inte tas upp i tunntarmen når tjocktarmen och blir näring för mikroorganismerna.
Fermenterbara fibrer kan stödja bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror. Stora mängder osmält stärkelse kan däremot ge snabb fermentation, gas och förändrad avföring.
Effekten beror på råvaran, mängden, tillagningen och hundens individuella mikrobiom.
OLIKA KOLHYDRATKÄLLOR
Kolhydratråvaror skiljer sig i stärkelsehalt, fiberprofil, protein, mineraler och antinutritionella ämnen.
Ris, havre, majs, vete, potatis, ärtor, linser, bönor och rotfrukter påverkar receptet på olika sätt.
Det är därför mer relevant att fråga vilken råvara som används, i vilken mängd och varför den ingår än att enbart fråga om fodret innehåller kolhydrater.
BALJVÄXTER OCH STÄRKELSE
Ärtor, linser och bönor bidrar med stärkelse, fiber och vegetabiliskt protein.
De kan också innehålla antinutritionella ämnen som lektiner, trypsinhämmare och fytat. Tillagning minskar många av dessa ämnen men eliminerar inte alltid alla effekter.
En stor andel baljväxter kan höja fodrets totala proteinvärde på analysen utan att hela ökningen kommer från animaliska råvaror.
SPANNMÅL, RIS OCH POTATIS
Tillagade spannmål och ris kan vara lättsmälta källor till stärkelse. Potatisstärkelse kan också smältas effektivt när den är korrekt tillagad.
Skillnaden ligger i mängden, råvarans kvalitet, fiberprofilen och hur stor del av receptet som består av stärkelse.
Ett foder blir inte automatiskt bra för att det är spannmålsfritt. Spannmål kan i sådana recept ersättas med potatis eller baljväxter, och kolhydratmängden kan fortfarande vara hög.
När spannmål tas bort ersätts de ofta med andra stärkelsekällor. Det är därför hela receptet och den totala mängden kolhydrater som är relevant.
AKTIVITET OCH ENERGIBEHOV
Glukos och glykogen är viktiga vid kortvarigt och explosivt arbete.
Uthållighetsarbetande hundar kan använda en större andel fett som bränsle, medan sprintarbete och upprepade intensiva insatser kräver snabbare energisystem.
Den optimala fördelningen mellan fett och kolhydrater beror därför på arbetets typ, intensitet och varaktighet.
KOLHYDRATER OCH ÖVERVIKT
Kolhydrater gör inte automatiskt hunden överviktig. Övervikt uppstår när energiintaget över tid överstiger energiförbrukningen.
Överskott av energi från både fett, kolhydrater och protein kan bidra till viktuppgång.
Kolhydratrika foder kan dock göra det lätt att ge mer energi än hunden behöver om portionsstorleken inte anpassas, särskilt när fodret samtidigt innehåller mycket fett.
KOLHYDRATER ÄR INTE SVART ELLER VITT
Det är missvisande att beskriva alla kolhydrater som dåliga. Rätt råvaror i rätt mängd kan bidra med energi, fiber, konsistens och fermenterbara substrat.
Det är lika missvisande att anta att en stor mängd stärkelse är oproblematisk bara för att hunden kan smälta den.
Frågan är inte om ett foder innehåller kolhydrater, utan hur mycket, från vilka råvaror och vilken funktion de har i receptet.
SÅ JÄMFÖR DU KOLHYDRATER I HUNDFODER
- Räkna uppskattad kolhydratandel när den inte anges.
- Kontrollera vilka stärkelsekällor som används.
- Se om flera liknande råvaror är uppdelade i ingredienslistan.
- Skilj mellan stärkelse, socker och funktionell fiber.
- Jämför på torrsubstans när vattenhalten skiljer sig.
- Titta på hur stor plats animaliska råvaror faktiskt har i receptet.
- Bedöm hundens hull, avföring, energinivå och tolerans över tid.
ARTIKELN BYGGER PÅ
- Veterinärmedicinsk forskning om stärkelse och glukosmetabolism.
- Hundens etablerade matsmältningsfysiologi.
- Studier av tillagning, gelatinisering, fiber och mikrobiom.
- Internationella riktlinjer för kompletta hundfoder.
SAMMANFATTNING
Hunden kan smälta tillagad stärkelse och använda glukos som energi, men har inget fastställt behov av en stor mängd kolhydrater som näringsklass.
Många hundfoder innehåller en betydande andel kolhydrater eftersom stärkelse är energigivande, kostnadseffektiv och tekniskt användbar i tillverkningen.
Kolhydratmängden anges sällan direkt och behöver ofta uppskattas. Därför kan andelen vara större än hundägaren först tror.
Det viktiga är inte om fodret innehåller kolhydrater, utan mängden, råvarorna, tillagningen och hur de passar in i hela receptet.
SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO
På ORYGO låter vi inte kolhydrater vara den dominerande grunden i maten. Våra recept börjar med färskt kött och vildfångad fisk.
Vi använder en begränsad mängd kolhydratråvaror för energi, struktur och tillagning, men inte för att ersätta animaliskt protein eller göra stärkelsen till huvudråvara.
Vi väljer bort potatis, majs, vete och stora mängder baljväxter. I stället använder vi en mindre mängd tillagad risråvara tillsammans med grönsaker, frukt, örter och funktionella fiberkällor.
Vår utgångspunkt är enkel: kolhydrater kan ha en funktion, men hundens mat ska fortfarande byggas kring animaliska råvaror.
Läs mer om vår filosofi →