Kunskapsbanken Hälsa & välmående Övervikt hos hund

ÖVERVIKT HOS HUND – DET ÄR ENERGIN SOM RÄKNAS

Övervikt uppstår när hunden under längre tid får i sig mer energi än den förbrukar. Det låter enkelt, men i praktiken är det lätt att stirra sig blind på fettprocenten eller utfodringstabellen och missa det viktigaste: hur många kilokalorier maten innehåller, hur stor portion hunden faktiskt äter och hur just den individen svarar på mängden. Två hundar med samma vikt kan ha helt olika energibehov. Därför måste fodergivan alltid anpassas efter hundens hull, aktivitet, ålder, kastration, muskelmassa och viktutveckling – inte bara efter siffrorna på förpackningen.

ÖVERVIKT ÄR ETT HÄLSOPROBLEM

Övervikt ökar belastningen på leder, hjärta och andning och kan försämra hundens rörlighet, ork och livskvalitet. En hund som går upp i vikt trots noggrant kontrollerad fodergiva, eller som samtidigt blir trött, frusen, får pälsförändringar eller andra symtom, bör undersökas av veterinär.

DET HÄR FÅR DU VETA

  • Varför energiöverskott leder till viktuppgång.
  • Varför kilokalorier är viktigare än fettprocenten ensam.
  • Hur portionsstorleken avgör det verkliga energiintaget.
  • Varför utfodringstabellen bara är en startpunkt.
  • Skillnaden mellan animaliskt och vegetabiliskt protein.
  • Varför råproteinprocenten inte berättar hela sanningen.
  • Hur stärkelse och andra kolhydrater används i torrfoder.
  • Vad som händer när stärkelse bryts ned till glukos.
  • Varför kolhydrater inte ensamma förklarar övervikt.
  • Hur kastration, ålder, aktivitet och muskelmassa påverkar behovet.
  • Hur ORYGO Senior kan användas vid lägre energibehov.

INNEHÅLL

  1. Vad är övervikt?
  2. Energiöverskottet
  3. Titta på kilokalorier
  4. Fettprocenten räcker inte
  5. Portionsstorleken avgör
  6. Tabellen känner inte din hund
  7. Bedöm hull – inte bara vikt
  8. Varje hund är unik
  9. Proteinets betydelse
  10. Animaliskt och vegetabiliskt protein
  11. Råprotein är bara en siffra
  12. Kolhydrater i torrfoder
  13. Stärkelse blir glukos
  14. Kolhydrater och viktproblem
  15. Fett är energirikt
  16. Kastration
  17. Ålder och aktivitet
  18. Muskelmassa
  19. Godis och matrester
  20. Säker viktnedgång
  21. Motion
  22. Följ upp regelbundet
  23. Sammanfattning

VAD ÄR ÖVERVIKT?

Övervikt innebär att hunden har lagrat mer kroppsfett än vad som är hälsosamt för dess storlek, byggnad och livsstil.

Det utvecklas oftast gradvis och kan därför vara svårt att upptäcka när man ser hunden varje dag.

Några hekto åt gången kan över månader och år bli en betydande belastning.

ENERGIÖVERSKOTTET

Kroppen lagrar överskottsenergi.

Om hunden äter fler kilokalorier än den förbrukar kommer den förr eller senare att gå upp i vikt, oavsett om energin kommer från fett, protein eller kolhydrater.

Det betyder inte att alla energikällor påverkar mättnad, muskelmassa och ämnesomsättning på exakt samma sätt. Men den grundläggande energibalansen går inte att bortse från.

TITTA PÅ KILOKALORIER

Energivärdet anges vanligen som kilokalorier per kilo foder.

Den siffran berättar hur koncentrerad maten är.

Ett foder med 4 200 kcal/kg ger 420 kcal per 100 gram. Ett foder med 3 300 kcal/kg ger 330 kcal per 100 gram.

Skillnaden kan bli stor över en hel dagsgiva.

FETTPROCENTEN RÄCKER INTE

Fett innehåller mer energi per gram än protein och kolhydrater och påverkar därför ofta fodrets energitäthet.

Men fettprocenten ensam berättar inte hur många kilokalorier hunden äter.

Två foder med samma råfetthalt kan ha olika energi, smältbarhet och rekommenderad portionsstorlek.

Därför behöver fettprocenten alltid läsas tillsammans med energivärdet och den verkliga fodergivan.

PORTIONSSTORLEKEN AVGÖR

Hunden äter inte procent. Den äter gram mat.

Det verkliga energiintaget beror på mängden foder multiplicerad med fodrets energivärde.

Gram foder per dag × kcal per gram = kilokalorier per dag

Ett energirikt foder kan fungera bra om portionen blir korrekt. Ett energisnålare foder kan ändå ge viktuppgång om hunden får för mycket.

TABELLEN KÄNNER INTE DIN HUND

Utfodringstabellen på förpackningen är en beräknad startpunkt.

Den känner inte till om din hund är kastrerad, mycket aktiv, stillsam, muskulös, äldre, stressad, frusen, sjuk eller har lätt att lägga på sig.

Två hundar med samma kroppsvikt kan därför behöva helt olika mängd mat.

Den riktiga fodergivan är den mängd som håller just din hund slank, muskulös och viktstabil.

MATA HUNDEN – INTE TABELLEN

Börja med rekommendationen, men låt hundens hull, midja, revben, aktivitet och viktutveckling avgöra om mängden ska justeras.

BEDÖM HULL – INTE BARA VIKT

Vågen berättar hur mycket hunden väger men inte hur mycket som är fett och hur mycket som är muskler.

En hund i lämpligt hull ska normalt ha revben som känns lätt under ett tunt fettlager, synlig midja uppifrån och en uppdragen buklinje från sidan.

Hullbedömning och muskelbedömning tillsammans ger en bättre bild än vikten ensam.

VARJE HUND ÄR UNIK

Ras, storlek, kön, kastration, ålder, temperament, päls, klimat, aktivitet och muskelmassa påverkar energibehovet.

Vissa hundar håller vikten på en relativt stor fodergiva. Andra behöver betydligt mindre än tabellen anger.

Det är inte ett misslyckande att minska portionen. Det är korrekt individuell utfodring.

Vetenskaplig illustration av två hundar med samma kroppsvikt men olika energibehov, där den ena är ung, okastrerad, muskulös och mycket aktiv medan den andra är äldre, kastrerad och mindre aktiv.
Fodergivan behöver anpassas till individen – inte bara till siffran på vågen.

PROTEINETS BETYDELSE

Protein behövs för muskler, enzymer, hormoner, immunförsvar och vävnadsreparation.

Vid viktnedgång är målet att minska kroppsfett utan att samtidigt förlora onödigt mycket muskelmassa.

Därför är tillräckligt med högkvalitativt och smältbart protein viktigt i en energikontrollerad kost.

ANIMALISKT OCH VEGETABILISKT PROTEIN

Protein är ett samlingsnamn för kedjor av aminosyror.

Animaliska råvaror har ofta en aminosyraprofil som ligger nära hundens behov och kan ge hög smältbarhet när råvaran håller god kvalitet och behandlas varsamt.

Vegetabiliska proteinkällor kan också bidra med användbara aminosyror, men deras profil och smältbarhet varierar och vissa behöver kombineras för att ge rätt balans.

Därför är proteinets ursprung, aminosyraprofil och biologiska tillgänglighet viktigare än att bara jämföra råproteinprocent.

RÅPROTEIN ÄR BARA EN SIFFRA

Analysen visar hur mycket kväve som har mätts och räknats om till råprotein.

Den berättar inte direkt vilka aminosyror som finns, hur lätt proteinet smälts eller hur stor andel som hunden kan använda.

Två foder med samma råproteinhalt kan därför ha mycket olika proteinkvalitet.

KOLHYDRATER I TORRFODER

Traditionellt extruderat torrfoder behöver vanligtvis en betydande mängd stärkelse för att degen ska kunna expandera och bilda en stabil kula.

Därför utgör spannmål, potatis, baljväxter eller andra stärkelserika råvaror ofta en stor del av receptet.

Kolhydratmängden deklareras sällan direkt men kan uppskattas utifrån den fullständiga analysen.

STÄRKELSE BLIR GLUKOS

Stärkelse består av långa kedjor av glukos.

Under matsmältningen bryts den ned till glukos som tas upp och används som energi.

Om energin inte behövs direkt kan kroppen lagra överskottet, bland annat som kroppsfett.

Det är därför missvisande att tänka att en råvara måste smaka sött för att kunna bidra med glukos och energi.

KOLHYDRATER OCH VIKTPROBLEM

Ett kolhydratrikt kostmönster kan göra det lätt att ge en stor mängd snabbare tillgänglig energi, särskilt när fodret samtidigt är energitätt och portionen blir för stor.

Men kolhydrater orsakar inte automatiskt övervikt oberoende av mängden energi.

Det mest korrekta är att säga att många torrfoder är stärkelsebaserade och att dessa kolhydrater bidrar med kilokalorier som måste räknas in i den totala energibalansen.

För viktkontroll behöver man därför se hela receptet, energivärdet och portionsstorleken – inte bara fettprocenten.

FETT ÄR ENERGIRIKT

Fett ger mer än dubbelt så mycket energi per gram som protein och kolhydrater.

Därför kan en hög fettnivå öka energitätheten.

Men ett foder med låg fettprocent är inte automatiskt ett viktfoder om portionsstorleken och det totala energivärdet fortfarande är höga.

KASTRATION

Efter kastration sjunker energibehovet hos många hundar samtidigt som aptiten kan öka.

Om fodergivan lämnas oförändrad kan viktuppgången därför börja snabbt.

Portionen behöver följas upp tidigt efter kastration och justeras efter hull och vikt.

ÅLDER OCH AKTIVITET

Många äldre hundar rör sig mindre och behöver färre kilokalorier.

Samtidigt behöver de tillräckligt med protein för att behålla musklerna.

Ett lägre energibehov betyder därför inte att hunden behöver näringsfattig mat – utan en mer koncentrerad näringsbalans i rätt mängd.

MUSKELMASSA

Muskler förbrukar energi och är avgörande för styrka, rörlighet och ämnesomsättning.

Vid en alltför hård bantning kan hunden förlora både fett och muskler.

Därför behöver viktnedgång kombineras med tillräckligt protein och anpassad rörelse.

GODIS OCH MATRESTER

Små bitar kan tillsammans bli många kilokalorier.

Ost, korv, tuggprodukter, träningsgodis och matrester behöver räknas in i dagens totala energiintag.

Ett praktiskt sätt är att ta en del av dagsgivan och använda som belöning.

SÄKER VIKTNEDGÅNG

Viktnedgång ska ske kontrollerat.

Målet är en stadig minskning av kroppsfett samtidigt som muskler, näringstillförsel och välbefinnande bevaras.

Kraftigt överviktiga hundar eller hundar med sjukdom bör få en individuell plan tillsammans med veterinär.

MOTION

Motion ökar energiförbrukningen och hjälper hunden att behålla muskler.

Men det är ofta svårt att motionera bort en för stor fodergiva.

Kost och aktivitet behöver därför justeras tillsammans.

FÖLJ UPP REGELBUNDET

Väg hunden och bedöm hull med jämna mellanrum.

Om vikten står still behöver portionsstorleken eller den totala mängden godis justeras.

En digital köksvåg ger betydligt bättre kontroll än ett decilitermått eller en uppskattning med ögat.

Vetenskaplig jämförelse mellan två hundfoder med liknande fettprocent men olika energivärde och portionsstorlek, där det totala antalet kilokalorier per dagsgiva avgör energiintaget.
Fettprocenten är bara en pusselbit. Det verkliga energiintaget avgörs av kcal per gram och hur många gram hunden äter.

DET VIKTIGASTE FÖR VIKTKONTROLL

  • Kontrollera fodrets energivärde i kcal.
  • Väg den verkliga dagsgivan.
  • Anpassa mängden efter individens hull och viktutveckling.
  • Räkna in godis, tugg och matrester.
  • Ge tillräckligt med högkvalitativt protein för att bevara muskler.
  • Öka rörelsen på en nivå hunden klarar.
  • Följ upp och justera – utfodring är inte en engångsberäkning.

SAMMANFATTNING

Övervikt uppstår när hunden får mer energi än den förbrukar.

Fettprocenten ensam berättar inte hur många kilokalorier hunden får i sig.

Energivärdet och den verkliga portionsstorleken måste bedömas tillsammans.

Många traditionella torrfoder är beroende av en betydande mängd stärkelse, som bryts ned till glukos och bidrar med energi.

Proteinets kvalitet och aminosyraprofil är viktigare än råproteinprocenten ensam, särskilt när hunden ska gå ned i vikt utan att förlora muskler.

Utfodringstabellen är bara en startpunkt. Den rätta mängden är den som håller den individuella hunden slank, muskulös och frisk.

SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO

På ORYGO tycker vi att hunden ska utfodras som den unika individ den är – inte som ett genomsnitt i en tabell.

Utfodringsrekommendationen på påsen är en startpunkt. Därefter ska mängden justeras efter hundens hull, midja, revben, aktivitet, kastration, ålder och viktutveckling.

Våra recept bygger på färskt kött och vildfångad fisk som huvudsaklig källa till animaliskt protein. Det ger aminosyror som hunden behöver för att bevara muskler, även när energiintaget behöver begränsas.

Vi använder inte stora mängder stärkelse för att blåsa upp maten till en traditionell extruderad torrfoderkula. Maten formas i stället till sin semimjuka struktur efter vakuumtillagningen.

Det är ändå viktigt att förstå att även ORYGO innehåller energi. Ett näringsrikt foder behöver ges i rätt mängd.

Därför rekommenderar vi alltid att hundägaren kontrollerar kcal per kilo, väger fodret i gram och följer hundens faktiska hull – i stället för att enbart jämföra procent råfett.

För äldre hundar, kastrerade hundar och andra hundar med lägre energibehov rekommenderar vi ofta ORYGO Senior.

ORYGO Senior innehåller 10 % råfett och ska ges i en betydligt mindre fodergiva än ett normalfoder – i de flesta fall uppemot 50 % mindre. Energivärden är bara 3400 kcal,

Det är kombinationen av receptets energivärde, den mindre fodergivan och hundens individuella behov som avgör det verkliga energi- och fettintaget.

Om hunden ändå går upp i vikt är portionsstorleken fortfarande för stor för just den individen – oavsett vad tabellen säger.

Vår viktigaste rekommendation är därför enkel: Mata hunden framför dig, inte hunden på förpackningen.

Läs mer om vår mat

VETENSKAPLIGA KÄLLOR

  1. German AJ. The growing problem of obesity in dogs and cats. Journal of Nutrition.
  2. German AJ et al. Quality of life is reduced in obese dogs but improves after successful weight loss. Veterinary Journal.
  3. WSAVA Global Nutrition Committee. Body Condition Score and Muscle Condition Score resources.
  4. National Research Council. Nutrient Requirements of Dogs and Cats. National Academies Press.
  5. Laflamme DP. Understanding and managing obesity in dogs and cats. Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice.
  6. FEDIAF. Nutritional Guidelines for Complete and Complementary Pet Food for Cats and Dogs.

Artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte veterinärbedömning eller en individuell viktminskningsplan. Hundar med kraftig övervikt, sjukdom eller oväntad viktförändring bör följas av veterinär.

RELATERADE ARTIKLAR

Näringslära Hundens energibehov Hälsa & välmående Leder och rörlighet Hälsa & välmående Seniorhunden
Kunskapsbanken Hälsa & välmående Övervikt hos hund

ÖVERVIKT HOS HUND – DET ÄR ENERGIN SOM RÄKNAS

Övervikt uppstår när hunden under längre tid får i sig mer energi än den förbrukar. Det låter enkelt, men i praktiken är det lätt att stirra sig blind på fettprocenten eller utfodringstabellen och missa det viktigaste: hur många kilokalorier maten innehåller, hur stor portion hunden faktiskt äter och hur just den individen svarar på mängden. Två hundar med samma vikt kan ha helt olika energibehov. Därför måste fodergivan alltid anpassas efter hundens hull, aktivitet, ålder, kastration, muskelmassa och viktutveckling – inte bara efter siffrorna på förpackningen.

ÖVERVIKT ÄR ETT HÄLSOPROBLEM

Övervikt ökar belastningen på leder, hjärta och andning och kan försämra hundens rörlighet, ork och livskvalitet. En hund som går upp i vikt trots noggrant kontrollerad fodergiva, eller som samtidigt blir trött, frusen, får pälsförändringar eller andra symtom, bör undersökas av veterinär.

DET HÄR FÅR DU VETA

  • Varför energiöverskott leder till viktuppgång.
  • Varför kilokalorier är viktigare än fettprocenten ensam.
  • Hur portionsstorleken avgör det verkliga energiintaget.
  • Varför utfodringstabellen bara är en startpunkt.
  • Skillnaden mellan animaliskt och vegetabiliskt protein.
  • Varför råproteinprocenten inte berättar hela sanningen.
  • Hur stärkelse och andra kolhydrater används i torrfoder.
  • Vad som händer när stärkelse bryts ned till glukos.
  • Varför kolhydrater inte ensamma förklarar övervikt.
  • Hur kastration, ålder, aktivitet och muskelmassa påverkar behovet.
  • Hur ORYGO Senior kan användas vid lägre energibehov.

INNEHÅLL

  1. Vad är övervikt?
  2. Energiöverskottet
  3. Titta på kilokalorier
  4. Fettprocenten räcker inte
  5. Portionsstorleken avgör
  6. Tabellen känner inte din hund
  7. Bedöm hull – inte bara vikt
  8. Varje hund är unik
  9. Proteinets betydelse
  10. Animaliskt och vegetabiliskt protein
  11. Råprotein är bara en siffra
  12. Kolhydrater i torrfoder
  13. Stärkelse blir glukos
  14. Kolhydrater och viktproblem
  15. Fett är energirikt
  16. Kastration
  17. Ålder och aktivitet
  18. Muskelmassa
  19. Godis och matrester
  20. Säker viktnedgång
  21. Motion
  22. Följ upp regelbundet
  23. Sammanfattning

VAD ÄR ÖVERVIKT?

Övervikt innebär att hunden har lagrat mer kroppsfett än vad som är hälsosamt för dess storlek, byggnad och livsstil.

Det utvecklas oftast gradvis och kan därför vara svårt att upptäcka när man ser hunden varje dag.

Några hekto åt gången kan över månader och år bli en betydande belastning.

ENERGIÖVERSKOTTET

Kroppen lagrar överskottsenergi.

Om hunden äter fler kilokalorier än den förbrukar kommer den förr eller senare att gå upp i vikt, oavsett om energin kommer från fett, protein eller kolhydrater.

Det betyder inte att alla energikällor påverkar mättnad, muskelmassa och ämnesomsättning på exakt samma sätt. Men den grundläggande energibalansen går inte att bortse från.

TITTA PÅ KILOKALORIER

Energivärdet anges vanligen som kilokalorier per kilo foder.

Den siffran berättar hur koncentrerad maten är.

Ett foder med 4 200 kcal/kg ger 420 kcal per 100 gram. Ett foder med 3 300 kcal/kg ger 330 kcal per 100 gram.

Skillnaden kan bli stor över en hel dagsgiva.

FETTPROCENTEN RÄCKER INTE

Fett innehåller mer energi per gram än protein och kolhydrater och påverkar därför ofta fodrets energitäthet.

Men fettprocenten ensam berättar inte hur många kilokalorier hunden äter.

Två foder med samma råfetthalt kan ha olika energi, smältbarhet och rekommenderad portionsstorlek.

Därför behöver fettprocenten alltid läsas tillsammans med energivärdet och den verkliga fodergivan.

PORTIONSSTORLEKEN AVGÖR

Hunden äter inte procent. Den äter gram mat.

Det verkliga energiintaget beror på mängden foder multiplicerad med fodrets energivärde.

Gram foder per dag × kcal per gram = kilokalorier per dag

Ett energirikt foder kan fungera bra om portionen blir korrekt. Ett energisnålare foder kan ändå ge viktuppgång om hunden får för mycket.

TABELLEN KÄNNER INTE DIN HUND

Utfodringstabellen på förpackningen är en beräknad startpunkt.

Den känner inte till om din hund är kastrerad, mycket aktiv, stillsam, muskulös, äldre, stressad, frusen, sjuk eller har lätt att lägga på sig.

Två hundar med samma kroppsvikt kan därför behöva helt olika mängd mat.

Den riktiga fodergivan är den mängd som håller just din hund slank, muskulös och viktstabil.

MATA HUNDEN – INTE TABELLEN

Börja med rekommendationen, men låt hundens hull, midja, revben, aktivitet och viktutveckling avgöra om mängden ska justeras.

BEDÖM HULL – INTE BARA VIKT

Vågen berättar hur mycket hunden väger men inte hur mycket som är fett och hur mycket som är muskler.

En hund i lämpligt hull ska normalt ha revben som känns lätt under ett tunt fettlager, synlig midja uppifrån och en uppdragen buklinje från sidan.

Hullbedömning och muskelbedömning tillsammans ger en bättre bild än vikten ensam.

VARJE HUND ÄR UNIK

Ras, storlek, kön, kastration, ålder, temperament, päls, klimat, aktivitet och muskelmassa påverkar energibehovet.

Vissa hundar håller vikten på en relativt stor fodergiva. Andra behöver betydligt mindre än tabellen anger.

Det är inte ett misslyckande att minska portionen. Det är korrekt individuell utfodring.

FIGUR 1
SAMMA VIKT – OLIKA ENERGIBEHOV
Visa två hundar med samma kroppsvikt. Den ena är ung, okastrerad, muskulös och mycket aktiv. Den andra är äldre, kastrerad och mindre aktiv. Markera att samma vikt inte betyder samma dagsgiva.
Figur 1. Fodergivan behöver anpassas till individen – inte bara till siffran på vågen.

PROTEINETS BETYDELSE

Protein behövs för muskler, enzymer, hormoner, immunförsvar och vävnadsreparation.

Vid viktnedgång är målet att minska kroppsfett utan att samtidigt förlora onödigt mycket muskelmassa.

Därför är tillräckligt med högkvalitativt och smältbart protein viktigt i en energikontrollerad kost.

ANIMALISKT OCH VEGETABILISKT PROTEIN

Protein är ett samlingsnamn för kedjor av aminosyror.

Animaliska råvaror har ofta en aminosyraprofil som ligger nära hundens behov och kan ge hög smältbarhet när råvaran håller god kvalitet och behandlas varsamt.

Vegetabiliska proteinkällor kan också bidra med användbara aminosyror, men deras profil och smältbarhet varierar och vissa behöver kombineras för att ge rätt balans.

Därför är proteinets ursprung, aminosyraprofil och biologiska tillgänglighet viktigare än att bara jämföra råproteinprocent.

RÅPROTEIN ÄR BARA EN SIFFRA

Analysen visar hur mycket kväve som har mätts och räknats om till råprotein.

Den berättar inte direkt vilka aminosyror som finns, hur lätt proteinet smälts eller hur stor andel som hunden kan använda.

Två foder med samma råproteinhalt kan därför ha mycket olika proteinkvalitet.

KOLHYDRATER I TORRFODER

Traditionellt extruderat torrfoder behöver vanligtvis en betydande mängd stärkelse för att degen ska kunna expandera och bilda en stabil kula.

Därför utgör spannmål, potatis, baljväxter eller andra stärkelserika råvaror ofta en stor del av receptet.

Kolhydratmängden deklareras sällan direkt men kan uppskattas utifrån den fullständiga analysen.

STÄRKELSE BLIR GLUKOS

Stärkelse består av långa kedjor av glukos.

Under matsmältningen bryts den ned till glukos som tas upp och används som energi.

Om energin inte behövs direkt kan kroppen lagra överskottet, bland annat som kroppsfett.

Det är därför missvisande att tänka att en råvara måste smaka sött för att kunna bidra med glukos och energi.

KOLHYDRATER OCH VIKTPROBLEM

Ett kolhydratrikt kostmönster kan göra det lätt att ge en stor mängd snabbare tillgänglig energi, särskilt när fodret samtidigt är energitätt och portionen blir för stor.

Men kolhydrater orsakar inte automatiskt övervikt oberoende av mängden energi.

Det mest korrekta är att säga att många torrfoder är stärkelsebaserade och att dessa kolhydrater bidrar med kilokalorier som måste räknas in i den totala energibalansen.

För viktkontroll behöver man därför se hela receptet, energivärdet och portionsstorleken – inte bara fettprocenten.

FETT ÄR ENERGIRIKT

Fett ger mer än dubbelt så mycket energi per gram som protein och kolhydrater.

Därför kan en hög fettnivå öka energitätheten.

Men ett foder med låg fettprocent är inte automatiskt ett viktfoder om portionsstorleken och det totala energivärdet fortfarande är höga.

KASTRATION

Efter kastration sjunker energibehovet hos många hundar samtidigt som aptiten kan öka.

Om fodergivan lämnas oförändrad kan viktuppgången därför börja snabbt.

Portionen behöver följas upp tidigt efter kastration och justeras efter hull och vikt.

ÅLDER OCH AKTIVITET

Många äldre hundar rör sig mindre och behöver färre kilokalorier.

Samtidigt behöver de tillräckligt med protein för att behålla musklerna.

Ett lägre energibehov betyder därför inte att hunden behöver näringsfattig mat – utan en mer koncentrerad näringsbalans i rätt mängd.

MUSKELMASSA

Muskler förbrukar energi och är avgörande för styrka, rörlighet och ämnesomsättning.

Vid en alltför hård bantning kan hunden förlora både fett och muskler.

Därför behöver viktnedgång kombineras med tillräckligt protein och anpassad rörelse.

GODIS OCH MATRESTER

Små bitar kan tillsammans bli många kilokalorier.

Ost, korv, tuggprodukter, träningsgodis och matrester behöver räknas in i dagens totala energiintag.

Ett praktiskt sätt är att ta en del av dagsgivan och använda som belöning.

SÄKER VIKTNEDGÅNG

Viktnedgång ska ske kontrollerat.

Målet är en stadig minskning av kroppsfett samtidigt som muskler, näringstillförsel och välbefinnande bevaras.

Kraftigt överviktiga hundar eller hundar med sjukdom bör få en individuell plan tillsammans med veterinär.

MOTION

Motion ökar energiförbrukningen och hjälper hunden att behålla muskler.

Men det är ofta svårt att motionera bort en för stor fodergiva.

Kost och aktivitet behöver därför justeras tillsammans.

FÖLJ UPP REGELBUNDET

Väg hunden och bedöm hull med jämna mellanrum.

Om vikten står still behöver portionsstorleken eller den totala mängden godis justeras.

En digital köksvåg ger betydligt bättre kontroll än ett decilitermått eller en uppskattning med ögat.

FIGUR 2
FETTPROCENT ELLER KILOKALORIER?
Visa två påsar med liknande fettprocent men olika energivärde och portionsstorlek. Räkna ut kilokalorier per dagsgiva och markera att det är den siffran som avgör energiintaget.
Figur 2. Fettprocenten är bara en pusselbit. Det verkliga energiintaget avgörs av kcal per gram och hur många gram hunden äter.

DET VIKTIGASTE FÖR VIKTKONTROLL

  • Kontrollera fodrets energivärde i kcal.
  • Väg den verkliga dagsgivan.
  • Anpassa mängden efter individens hull och viktutveckling.
  • Räkna in godis, tugg och matrester.
  • Ge tillräckligt med högkvalitativt protein för att bevara muskler.
  • Öka rörelsen på en nivå hunden klarar.
  • Följ upp och justera – utfodring är inte en engångsberäkning.

SAMMANFATTNING

Övervikt uppstår när hunden får mer energi än den förbrukar.

Fettprocenten ensam berättar inte hur många kilokalorier hunden får i sig.

Energivärdet och den verkliga portionsstorleken måste bedömas tillsammans.

Många traditionella torrfoder är beroende av en betydande mängd stärkelse, som bryts ned till glukos och bidrar med energi.

Proteinets kvalitet och aminosyraprofil är viktigare än råproteinprocenten ensam, särskilt när hunden ska gå ned i vikt utan att förlora muskler.

Utfodringstabellen är bara en startpunkt. Den rätta mängden är den som håller den individuella hunden slank, muskulös och frisk.

SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO

På ORYGO tycker vi att hunden ska utfodras som den unika individ den är – inte som ett genomsnitt i en tabell.

Utfodringsrekommendationen på påsen är en startpunkt. Därefter ska mängden justeras efter hundens hull, midja, revben, aktivitet, kastration, ålder och viktutveckling.

Våra recept bygger på färskt kött och vildfångad fisk som huvudsaklig källa till animaliskt protein. Det ger aminosyror som hunden behöver för att bevara muskler, även när energiintaget behöver begränsas.

Vi använder inte stora mängder stärkelse för att blåsa upp maten till en traditionell extruderad torrfoderkula. Maten formas i stället till sin semimjuka struktur efter vakuumtillagningen.

Det är ändå viktigt att förstå att även ORYGO innehåller energi. Ett näringsrikt foder behöver ges i rätt mängd.

Därför rekommenderar vi alltid att hundägaren kontrollerar kcal per kilo, väger fodret i gram och följer hundens faktiska hull – i stället för att enbart jämföra procent råfett.

För äldre hundar, kastrerade hundar och andra hundar med lägre energibehov rekommenderar vi ofta ORYGO Senior.

ORYGO Senior innehåller 10 % råfett och ska ges i en betydligt mindre fodergiva än ett normalfoder – i de flesta fall uppemot 50 % mindre. Energivärden är bara 3400 kcal,

Det är kombinationen av receptets energivärde, den mindre fodergivan och hundens individuella behov som avgör det verkliga energi- och fettintaget.

Om hunden ändå går upp i vikt är portionsstorleken fortfarande för stor för just den individen – oavsett vad tabellen säger.

Vår viktigaste rekommendation är därför enkel: Mata hunden framför dig, inte hunden på förpackningen.

Läs mer om vår mat

VETENSKAPLIGA KÄLLOR

  1. German AJ. The growing problem of obesity in dogs and cats. Journal of Nutrition.
  2. German AJ et al. Quality of life is reduced in obese dogs but improves after successful weight loss. Veterinary Journal.
  3. WSAVA Global Nutrition Committee. Body Condition Score and Muscle Condition Score resources.
  4. National Research Council. Nutrient Requirements of Dogs and Cats. National Academies Press.
  5. Laflamme DP. Understanding and managing obesity in dogs and cats. Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice.
  6. FEDIAF. Nutritional Guidelines for Complete and Complementary Pet Food for Cats and Dogs.

Artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte veterinärbedömning eller en individuell viktminskningsplan. Hundar med kraftig övervikt, sjukdom eller oväntad viktförändring bör följas av veterinär.

RELATERADE ARTIKLAR

Näringslära Hundens energibehov Hälsa & välmående Leder och rörlighet Hälsa & välmående Seniorhunden
Sök