PROTEIN – HUNDENS VIKTIGASTE BYGGMATERIAL

VARFÖR BEHÖVER HUNDEN PROTEIN?

Varje dag bryts gamla proteiner ned samtidigt som nya byggs. Muskler repareras, hud och päls förnyas, enzymer produceras och immunförsvaret bildar nya antikroppar. Hunden behöver därför protein under hela livet – inte bara när den växer eller arbetar hårt.

Protein fungerar både som byggmaterial och arbetsmaterial. Utan ett regelbundet tillskott av aminosyror kan kroppen inte underhålla vävnader eller utföra alla de biologiska uppgifter som är beroende av protein.

PROTEINETS MÅNGA UPPGIFTER

Protein förknippas ofta med muskler, men muskler är bara en del av helheten. Protein behövs bland annat i:

• Muskler och bindväv.
• Hud, päls och klor.
• Hjärta, lever och andra organ.
• Enzymer och hormoner.
• Antikroppar och andra delar av immunförsvaret.
• Blodets transportproteiner.
• Tarmens slemhinna och andra vävnader med snabb cellomsättning.

AMINOSYROR – KROPPENS BYGGKLOSSAR

Alla proteiner består av aminosyror. De kan liknas vid bokstäver som sätts samman i olika ord. Samma aminosyror kan bilda tusentals olika proteiner beroende på ordning och kombination.

När hunden äter protein bryts det ned till mindre peptider och aminosyror i magsäck och tunntarm. Aminosyrorna tas upp genom tarmväggen och används därefter för att bygga kroppens egna proteiner.

ESSENTIELLA AMINOSYROR

En del aminosyror kan hunden tillverka själv. De essentiella aminosyrorna måste däremot tillföras via maten.

Om en enda essentiell aminosyra finns i för liten mängd begränsas kroppens möjlighet att använda de övriga. Därför räcker det inte att ett foder innehåller mycket protein – aminosyraprofilen behöver också vara välbalanserad.

PROTEINOMSÄTTNING

Kroppen lagrar inte ett stort, fristående proteinförråd på samma sätt som den lagrar fett. Skelettmuskulaturen fungerar i praktiken som den största mobiliserbara reserven av aminosyror.

Vid långvarig energi- eller proteinbrist kan kroppen bryta ned muskelprotein för att frigöra byggstenar till mer prioriterade funktioner.

ALLA PROTEINER ÄR INTE LIKA

Två foder kan innehålla exakt samma råproteinhalt men ändå ge hunden olika mängd användbara aminosyror. Procentsiffran berättar hur mycket kvävehaltigt material fodret innehåller – inte hur väl hundens kropp kan använda det.

Proteinets kvalitet påverkas av råvarans aminosyrasammansättning, smältbarhet, bearbetning och hur mycket av aminosyrorna som blir biologiskt tillgängliga.

BIOLOGISKT VÄRDE

Biologiskt värde beskriver hur effektivt kroppen kan använda ett proteins upptagna aminosyror för att bygga egna proteiner. Ett protein vars aminosyraprofil ligger nära hundens behov kan användas mer effektivt.

Begreppet ska dock inte användas ensamt. Smältbarheten måste också vara hög, annars når aminosyrorna aldrig kroppen i tillräcklig mängd.

SMÄLTBARHET OCH BIOLOGISK TILLGÄNGLIGHET

Smältbarheten beskriver hur stor del av proteinet som bryts ned och tas upp. Biologisk tillgänglighet beskriver hur väl de upptagna aminosyrorna kan användas i kroppens vävnader.

Råvarans struktur, bindväv, värmebehandling och andra processer kan påverka dessa egenskaper.

PROTEINETS URSPRUNG SPELAR ROLL

För att bedöma protein behöver man veta var det kommer ifrån. Samma analysvärde kan uppnås med helt olika kombinationer av animaliska och vegetabiliska råvaror.

Tydligt namngivna råvaror ger bättre information än breda samlingsbegrepp.

ANIMALISKT PROTEIN ÄR ETT SAMLINGSBEGREPP

Animaliskt protein kan komma från färskt muskelkött, organ, fisk, köttmjöl, fiskmjöl, hydrolyserade råvaror eller andra animaliska ingredienser. Allt detta kan juridiskt och näringsmässigt bidra med animaliskt protein, men råvarorna är inte identiska.

Ett ospecificerat uttryck säger mindre om ursprung och kvalitet än en tydlig deklaration av djurslag och råvara.

FÄRSKT KÖTT OCH FISK

Färskt kött och färsk fisk innehåller mycket vatten, naturligt protein, fett och andra näringsämnen. När råvaran används direkt i fodertillverkningen sker den huvudsakliga tillagningen i själva produktionsprocessen.

Färsk råvara är inte automatiskt överlägsen i varje tänkbart foder, men den ger tillverkaren möjlighet att arbeta från en tydlig och mindre förbearbetad utgångspunkt.

KÖTTMJÖL OCH FISKMJÖL

Köttmjöl och fiskmjöl framställs genom att animaliska råvaror värmebehandlas, torkas och mals innan de används i hundfodret.

Kvaliteten kan variera beroende på råvaror, andelen bindväv och mineraler samt hur processen har genomförts. Därför går det inte att säga att allt köttmjöl är likadant.

Skillnaden mot färskt kött är att mjölet redan har genomgått en separat tillverkningsprocess innan det ingår i den slutliga hundmaten.

ANIMALISKA BIPRODUKTER

Animaliska biprodukter är ett brett juridiskt begrepp. Det kan omfatta näringsrika organ men också andra delar med varierande proteinkvalitet och mineralinnehåll.

Begreppet är därför inte automatiskt negativt, men en ospecificerad deklaration gör det svårare för konsumenten att förstå exakt vad proteinet kommer ifrån.

HYDROLYSERAT PROTEIN

Vid hydrolysering delas protein upp i mindre peptider. Det kan förbättra löslighet och smältbarhet och används ibland i veterinärfoder för hundar med misstänkt foderreaktion.

Hydrolyserat protein är en funktionell och bearbetad ingrediens och ska inte förväxlas med färskt kött eller ett vanligt proteinmjöl.

HUR TILLAGNINGEN PÅVERKAR PROTEINET

Värme denaturerar protein och kan göra det lättare för matsmältningsenzymer att komma åt. Tillagning är därför inte i sig negativ.

Vid kraftig eller upprepad värmebehandling kan däremot vissa aminosyror, särskilt lysin, bli mindre tillgängliga genom reaktioner med sockerarter. Resultatet påverkas av temperatur, tid, fuktighet och råvara.

SÅ JÄMFÖR DU PROTEIN I HUNDFODER

• Titta inte bara på råproteinhalten.
• Kontrollera vilka proteinkällor som faktiskt anges.
• Föredra tydligt namngivna råvaror framför ospecificerade samlingsbegrepp.
• Bedöm hur råvarorna har bearbetats.
• Ta hänsyn till smältbarhet och aminosyraprofil när informationen finns.
• Se fodret som en helhet – inte bara som en enda procentsiffra.