VAD ÄR RÅPROTEIN?
Råprotein är ett analytiskt uppskattat värde för fodrets totala innehåll av kvävehaltiga ämnen, uttryckt som protein.
Det anges som procent av fodrets vikt i den form som produkten säljs.
Ett torrfoder med 28 procent råprotein innehåller alltså ett beräknat råproteinvärde på 28 gram per 100 gram foder.
VARFÖR HETER DET RÅPROTEIN?
Ordet ”rå” betyder här inte att proteinet är okokt eller obearbetat.
Det är en äldre analysbeteckning, på samma sätt som råfett, råaska och råfiber.
Begreppet beskriver analysmetoden och det samlade uppskattade värdet – inte råvarans fysiska tillstånd.
HUR MÄTS RÅPROTEIN?
Laboratoriet mäter normalt fodrets totala kväve genom en standardiserad metod, exempelvis Kjeldahl- eller förbränningsmetod.
Eftersom protein innehåller kväve används kvävemängden för att uppskatta proteinhalten.
Resultatet multipliceras vanligtvis med omräkningsfaktorn 6,25.
FRÅN KVÄVE TILL PROTEIN
Faktorn bygger på antagandet att protein i genomsnitt innehåller omkring 16 procent kväve.
Det är en praktisk standardisering, men alla proteiner och råvaror innehåller inte exakt samma andel kväve.
METODENS BEGRÄNSNING
Analysen mäter totalt kväve och kan inte direkt skilja mellan kväve som finns i fullvärdigt protein och mindre mängder andra kvävehaltiga ämnen.
Därför är råprotein ett uppskattat samlingsvärde – inte en direkt vägning av rena proteinmolekyler.
I ett välformulerat hundfoder kommer huvuddelen normalt från proteinråvaror, men analysen beskriver fortfarande inte kvaliteten.
Siffran berättar inte vilka råvaror, aminosyror eller vävnader som ligger bakom värdet.
RÅPROTEIN ÄR INTE KÖTTPROCENT
Ett foder med 30 procent råprotein innehåller inte automatiskt 30 procent kött.
Protein kan komma från färskt kött, fisk, organ, ägg, köttmjöl, soja, ärtor, potatisprotein, majsprotein eller vetegluten.
För att förstå siffran måste man därför läsa ingredienslistan och identifiera de huvudsakliga proteinkällorna.
ANIMALISKT PROTEIN
Kött, fisk, ägg och organ innehåller protein med aminosyror som hunden kan använda till muskler, enzymer, hormoner, hud, päls och immunförsvar.
Animaliska råvaror har ofta en aminosyraprofil som ligger nära hundens behov, men kvaliteten varierar även mellan animaliska vävnader.
Muskelkött, lever, hjärta, bindväv och benmaterial ger inte exakt samma proteinprofil.
VEGETABILISKT PROTEIN
Vegetabiliska råvaror kan också ge protein och essentiella aminosyror.
Aminosyraprofil och smältbarhet varierar mellan exempelvis soja, ärtor, potatis, majs, ris och vete.
Vissa proteinkoncentrat används för att höja råproteinhalten utan att samtidigt öka mängden animalisk råvara.
Det betyder inte att allt vegetabiliskt protein är värdelöst, men ursprunget behöver vara synligt för att siffran ska kunna bedömas.
HUNDEN BEHÖVER AMINOSYROR
Proteiner bryts ned till peptider och aminosyror under matsmältningen.
Det är dessa aminosyror kroppen använder för att bygga och reparera vävnader.
Hunden behöver därför inte ”råprotein” som ett enda ämne – den behöver rätt aminosyror i rätt mängd.
ESSENTIELLA AMINOSYROR
Essentiella aminosyror är sådana hunden inte själv kan bilda i tillräcklig mängd.
De måste tillföras genom maten.
För hund omfattar de bland annat arginin, histidin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan och valin.
Ett komplett helfoder behöver ge samtliga i tillräckliga mängder.
AMINOSYRAPROFILEN
Om en essentiell aminosyra finns i för liten mängd kan den begränsa hur effektivt kroppen använder de övriga.
Därför kan två foder med samma råproteinprocent ge olika näringsmässigt resultat.
Ett lägre men välbalanserat och lättsmält protein kan i vissa fall vara mer användbart än en högre råproteinsiffra med sämre profil.
KOLLAGEN OCH BINDVÄV
Kollagen är ett viktigt strukturprotein i hud, senor, brosk och bindväv.
Det innehåller mycket glycin, prolin och hydroxiprolin men är inte lika välbalanserat som enda proteinkälla för kroppens alla behov.
Ett råprotein som till stor del kommer från kollagenrik vävnad är därför inte näringsmässigt identiskt med samma mängd protein från muskelkött, fisk eller ägg.
SMÄLTBARHET
Smältbarhet beskriver hur stor del av proteinet som bryts ned och försvinner från mag-tarmkanalen genom upptag.
Om ett foder innehåller 100 gram råprotein men bara en mindre andel smälts får hunden inte tillgång till hela den deklarerade mängden.
Råvara, struktur, fiberhalt, värmebehandling och hundens egen matsmältning påverkar resultatet.
BIOLOGISK TILLGÄNGLIGHET
Efter matsmältningen behöver aminosyrorna tas upp och kunna användas i kroppens vävnader.
Biologisk tillgänglighet handlar därför om mer än att proteinet finns i fodret.
Ett protein kan analyseras som råprotein men ändå vara mindre användbart om aminosyrorna är obalanserade eller har skadats under processen.
VÄRME OCH TILLGÄNGLIGT LYSIN
Under Maillardreaktionen kan aminosyror reagera med reducerande sockerarter.
Lysin är särskilt känsligt eftersom dess reaktiva aminogrupp kan bindas.
Laboratoriet kan fortfarande registrera kvävet som en del av råproteinet, trots att en del av lysinet blivit mindre tillgängligt för hunden.
Det visar varför råproteinsiffran inte ensam fångar värmeprocessens påverkan.
PROTEIN I ETT KOMPLETT HELFODER
Ett helfoder ska ge hunden tillräckligt med protein och essentiella aminosyror i förhållande till energiinnehållet.
Det räcker inte att fodret har en hög procentsiffra om hunden behöver äta för mycket eller för lite energi för att få rätt mängd aminosyror.
Protein och energi behöver därför formuleras tillsammans.
OLIKA LIVSSTADIER
Valpar behöver protein och aminosyror för tillväxt och utveckling.
Aktiva hundar behöver dem för muskelarbete och återhämtning.
Seniorhundar behöver ofta färre kilokalorier men fortsatt högkvalitativt protein för att bevara muskelmassa.
Därför kan samma råproteinprocent få olika betydelse beroende på energivärde, fodergiva och hundens livsstadium.
PROTEIN OCH NJURAR
En frisk hund ska inte automatiskt få proteinbegränsad kost bara för att den blir äldre.
Vid konstaterad kronisk njursjukdom kan mängd, kvalitet och fosforinnehåll behöva anpassas efter diagnos och sjukdomsstadium.
En medicinsk proteinanpassning ska styras av veterinärbedömning – inte av en allmän rädsla för en hög råproteinsiffra.
JÄMFÖR PÅ TORRSUBSTANS
Ett våtfoder med 10 procent råprotein kan innehålla mer protein i förhållande till torrsubstansen än ett torrfoder med 25 procent.
Om våtfodret innehåller 75 procent vatten är torrsubstansen 25 procent.
Torrsubstansjämförelse är användbar mellan produkter med olika vattenhalt, men det verkliga intaget avgörs fortfarande av dagsgivan.
RÄKNA GRAM PER DAGSGIVA
Hunden äter gram mat, inte procent.
FODER A
28 % råprotein
300 gram per dag
300 × 0,28 = 84 gram råprotein
FODER B
28 % råprotein
180 gram per dag
180 × 0,28 = 50,4 gram råprotein
Samma procent ger i exemplet mycket olika mängd råprotein per dag. Därefter återstår fortfarande att bedöma proteinets kvalitet och smältbarhet.
SAMMA PROCENT – OLIKA FODER
För att jämföra två foder med samma råprotein behöver du minst veta:
- Vilka råvaror proteinet kommer från.
- Hur stor del som är animalisk respektive vegetabilisk.
- Om råvarorna är färska, torkade, renderade eller hydrolyserade.
- Hur fodret har tillagats.
- Om aminosyror som lysin och metionin redovisas.
- Hur hög proteinets smältbarhet är.
- Hur många gram hunden äter per dag.
- Hur mycket energi dagsgivan ger.
FRÅGOR ATT STÄLLA
- Vilka är fodrets viktigaste proteinkällor?
- Hur stor del av råproteinet kommer från animaliska råvaror?
- Används vegetabiliska proteinkoncentrat?
- Är de animaliska råvarorna färska, torkade eller renderade?
- Hur stor andel kommer från muskelkött, organ och bindväv?
- Redovisas essentiella aminosyror?
- Finns data om proteinets smältbarhet?
- Hur har maten tillagats?
- Hur många gram råprotein ger den verkliga dagsgivan?
- Är proteinmängden balanserad mot fodrets energivärde?
DET VIKTIGASTE ATT KOMMA IHÅG
- Råprotein uppskattas från fodrets totala kväveinnehåll.
- Ordet ”rå” betyder inte rått eller okokt.
- Råprotein är inte samma sak som köttprocent.
- Animaliska och vegetabiliska proteinkällor bidrar båda till siffran.
- Hunden behöver specifika aminosyror – inte en hög procentsiffra i sig.
- Smältbarhet, aminosyraprofil och process avgör hur användbart proteinet är.
- Jämför olika vattenhalter på torrsubstans.
- Räkna även gram råprotein i den faktiska dagsgivan.
SAMMANFATTNING
Råprotein är ett uppskattat analysvärde som normalt beräknas från fodrets kväveinnehåll.
Siffran visar inte om proteinet kommer från färskt kött, fisk, köttmjöl eller vegetabiliska proteinkoncentrat.
Den berättar inte heller aminosyraprofil, smältbarhet eller biologisk tillgänglighet.
Värme och Maillardreaktioner kan minska tillgängligheten av vissa aminosyror utan att råproteinsiffran sjunker i motsvarande grad.
För en rättvis jämförelse behöver råprotein läsas tillsammans med ingredienslista, tillagningsmetod, torrsubstans, energivärde och dagsgiva.
Det bästa proteinet är inte automatiskt det med högst procent – utan det som ger hunden rätt aminosyror i en form den kan smälta och använda.
SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO
På ORYGO vill vi inte att en hög råproteinsiffra ska skapas genom att blanda in stora mängder vegetabiliska proteinkoncentrat.
Våra recept bygger på färskt kött och vildfångad fisk som huvudsakliga proteinkällor. Beroende på recept används ibericogris, kalkon, kyckling, vildfångad lax, vit fisk och tydligt angivna organ.
Det ger en bred profil av animaliska aminosyror för muskler, hud, päls, enzymer, hormoner och ett normalt fungerande immunförsvar.
Det färska köttet möras varsamt vid 71 °C, ungefär som ett långkok hemma i köket. Därefter vakuumtillagas det tillsammans med övriga ingredienser vid exakt 45 °C.
Efter tillagningen kallpressas maten till den semimjuka ORYGO-kulan. Den varsamma processen är utvecklad för att begränsa onödig värmeskada och bevara proteinets smältbarhet och biologiska tillgänglighet.
Vi använder inte köttmjöl som huvudsaklig proteinbas och inte heller ärtprotein, potatisprotein, majsprotein eller vetegluten för att lyfta råproteinvärdet på analysen.
Recepten kompletteras med en balanserad vitamin- och mineralpremix för att uppfylla FEDIAF:s näringsrekommendationer för kompletta helfoder.
När du jämför ORYGO med ett annat foder rekommenderar vi att du inte stannar vid råproteinsiffran. Läs vilka råvaror som skapar proteinet, hur maten tillagas och hur stor den verkliga dagsgivan är.
ORYGO ska ges i en mindre mängd än många traditionella torrfoder. Därför behöver även gram protein per dagsgiva och den individuella hundens hull, muskler och välmående följas.
Vår princip är enkel: Proteinets värde sitter inte i procentsiffran – det sitter i råvarorna, aminosyrorna och hur väl hunden kan använda dem.
Läs mer om våra råvaror och vår tillagning →