DET FÖRSTA ÅRET FORMAR MYCKET
Under valptiden byggs kroppens vävnader i snabb takt. Benen växer, musklerna utvecklas, nervsystemet mognar och immunförsvaret möter nya mikroorganismer, råvaror och miljöer.
Valptiden avgör inte allt. Genetik, motion, miljö och senare liv spelar också stor roll. Men den skapar viktiga förutsättningar för hundens framtida hälsa.
VALPENS UTVECKLINGSFASER
De första veckorna är valpen beroende av tiken för värme, näring och antikroppar via råmjölken.
Under avvänjningen övergår den gradvis till fast föda samtidigt som matsmältning och mikrobiom förändras.
Efter flytten till det nya hemmet fortsätter en intensiv fysisk, neurologisk, immunologisk och social utveckling.
TILLVÄXT HANDLAR INTE OM ATT VÄXA FORT
En valp ska växa jämnt och kontrollerat.
Mer mat gör inte valpen genetiskt större, men kan få den att nå sin storlek för snabbt och lagra onödigt kroppsfett.
För snabb tillväxt ökar belastningen på ett omoget skelett och kan bidra till ortopediska problem hos predisponerade hundar.
Målet är en slank, välmusklad valp som följer en jämn viktkurva och får tid att utvecklas i sin egen takt.
VALPENS HULL
Revbenen ska normalt kunna kännas lätt under ett tunt fettlager. Valpen ska ha en antydan till midja uppifrån och en uppdragen buklinje från sidan.
Hullbedömningen är viktigare än att valpen följer en generell tabell exakt.
ENERGI OCH FODERGIVA
Valpar behöver mer energi per kilo kroppsvikt än vuxna hundar, men behovet förändras snabbt under uppväxten.
Utfodringstabellen är därför bara en startpunkt. Mängden måste justeras efter ras, storlek, aktivitet, hull och viktutveckling.
Den rätta fodergivan är den mängd som ger en jämn tillväxt utan att valpen blir rund.
PROTEIN BYGGER KROPPEN
Protein behövs när kroppen bygger muskler, hud, päls, enzymer, hormoner, antikroppar, senor och andra vävnader.
Det räcker inte att påsen visar en hög råproteinsiffra. Proteinet behöver ge rätt essentiella aminosyror och vara tillräckligt smältbart.
ANIMALISKT PROTEIN OCH AMINOSYROR
Färskt kött, fisk och ägg ger en bred profil av aminosyror som används i växande vävnader.
Vegetabiliska proteiner kan också bidra med aminosyror, men deras profil och biologiska tillgänglighet varierar mellan råvaror och processer.
Det viktiga är därför inte bara hur mycket protein maten innehåller, utan varifrån det kommer, hur det har behandlats och hur väl valpen kan tillgodogöra sig det.
FETT, HJÄRNA OCH ENERGI
Fett ger koncentrerad energi och behövs i cellmembran, hormonsystem och upptag av fettlösliga vitaminer.
Valpens energibehov är högt, men även ett valpfoder kan överutfodras.
Fettets kvalitet, fettsyraprofil och skydd mot oxidation är därför viktiga tillsammans med den totala mängden.
DHA OCH NERVSYSTEMET
DHA är en långkedjig omega-3-fettsyra som ingår i hjärnans och näthinnans cellmembran.
Under valptiden sker en snabb utveckling av hjärna, syn, inlärning och motorik.
SKELETT OCH LEDER
Valpens skelett är i ständig ombyggnad. Tillväxtzonerna är känsliga för både näringsobalans och överdriven mekanisk belastning.
Lagom rörelse på varierat underlag hjälper valpen att utveckla koordination och muskler, medan repetitiva hopp, hård tvångsmotion och övervikt kan belasta den växande kroppen.
KALCIUM OCH FOSFOR
Kalcium och fosfor behövs för skelettets mineralisering. Förhållandet och den totala mängden behöver vara korrekt balanserade.
Mer kalcium ger inte starkare ben. Överskott kan vara särskilt problematiskt för stora och snabbväxande valpar.
Ett komplett valpfoder ska därför inte rutinmässigt kompletteras med extra kalcium.
STORA OCH SNABBVÄXANDE RASER
Stora raser har en längre tillväxtperiod och större känslighet för överutfodring och mineralobalans.
För dem är kontrollerad energitillförsel, korrekt mineralbalans och ett slankt hull särskilt viktigt.
MUSKLER, SENOR OCH RÖRELSE
Musklerna stabiliserar den växande kroppen och hjälper valpen att kontrollera sina rörelser.
Tillräckligt protein, energi och regelbunden fri rörelse är viktiga för utvecklingen.
TARMEN UTVECKLAS SAMTIDIGT
Under avvänjningen förändras valpens matsmältning när den går från mjölk till fast föda.
Enzymer, tarmrörelser, slemhinna och mikrobiom behöver anpassa sig till det nya kostmönstret.
Snabba foderbyten, stress och miljöombyte kan därför ge lös avföring även hos en i övrigt frisk valp.
MIKROBIOMET
Valpens tarmflora formas av tiken, miljön, födan, läkemedel, infektioner och kontakten med andra djur och människor.
Mikroorganismerna deltar i nedbrytning av näring, produktion av metaboliter och utveckling av immunologiska signaler.
IMMUNFÖRSVARET LÄR SIG
Valpens immunförsvar ska lära sig att reagera mot verkliga hot som virus, bakterier och parasiter.
Samtidigt behöver det utveckla tolerans mot normala proteiner i maten, kroppens egna vävnader och ofarliga ämnen i miljön.
Ett välfungerande immunförsvar är därför inte det som reagerar mest, utan det som reagerar rätt.
ORAL TOLERANS
Oral tolerans är immunförsvarets förmåga att acceptera normala födoämnen som passerar genom munnen och tarmen.
Tarmbarriären, mikrobiomet och reglerande immunceller samverkar i processen.
Ingen kost kan garantera att en genetiskt predisponerad hund aldrig utvecklar allergi.
VARIERAD KOST FRÅN VALPSTADIET
Många valpar får samma recept och samma proteinkälla varje dag under hela uppväxten.
För en frisk valp finns inget krav på att kostmönstret måste vara så ensidigt, förutsatt att maten som används är fullvärdig och att helheten är anpassad för tillväxt.
Kontrollerad variation kan ge valpen flera animaliska proteinkällor, fettsyraprofiler och naturliga råvaror.
Syftet är inte att ”träna bort” allergier, utan att ge ett bredare kostmönster under en period då mikrobiom och immunförsvar fortfarande utvecklas.
SÅ ARBETAR MÅNGA ORYGO-UPPFÖDARE
Många uppfödare som använder ORYGO låter inte valparna enbart äta valpreceptet under hela uppväxten.
De varierar valpmaten med de fyra olika smakerna i ORYGO:s vuxenserie för att ge valparna en naturlig variation av animaliska råvaror och smakprofiler redan från början.
Växlingen sker gradvis och med uppföljning av avföring, hull, aptit och tillväxt.
Det viktiga är att valpens totala utfodring fortfarande ger rätt mängd energi och en näringsbalans som är lämplig för den växande individen.
För stora och snabbväxande raser behöver man vara särskilt noggrann med energi, kalcium, fosfor och den totala mineralbalansen.
VAD VISAR FORSKNINGEN?
Hos människor finns tydligt stöd för att tidig introduktion av vissa födoämnen kan påverka risken för specifika allergier.
Hos hund är forskningen ännu betydligt mer begränsad.
Observationsstudier från bland annat DogRisk-gruppen vid Helsingfors universitet har rapporterat samband mellan tidiga kostmönster och senare allergirelaterade hälsoutfall.
Resultaten visar samband, inte säkra orsakssamband. Variation kan därför beskrivas som en möjlig del av god immunutveckling, men inte som ett bevisat skydd mot allergi.
VAD ÄR VÄL BELAGT – OCH VAD ÄR FORTFARANDE UNDER FORSKNING?
Väl belagt
- Valpar behöver en komplett kost som totalt sett är anpassad för tillväxt.
- Överutfodring och för snabb tillväxt kan öka risken för ortopediska problem hos predisponerade hundar.
- Kalcium- och fosforbalansen är särskilt viktig hos stora raser.
- Tillräckligt smältbart protein och essentiella fettsyror behövs för växande vävnader.
- Foderbyten bör introduceras gradvis hos känsliga valpar.
Intressant men inte slutligt bevisat
- Att varierad kost från valpstadiet generellt minskar risken för allergi.
- Att fler proteinkällor alltid ger ett starkare eller bättre immunförsvar.
- Att en särskild enskild ingrediens kan förebygga framtida allergisk sjukdom.
SÅ INTRODUCERAS NYA RECEPT
När valpen har landat i sitt nya hem och magen fungerar stabilt kan nya recept introduceras stegvis.
Börja med en liten andel av det nya fodret och öka successivt medan den tidigare maten minskas.
Hur snabbt det kan gå beror på valpens mage, tidigare kost och hur stora skillnaderna är mellan recepten.
Håll den totala dagsgivan konstant i energi och följ avföring, aptit, hull och viktkurva.
NÄR SKA MAN INTE VARIERA?
Variation ska pausas om valpen genomgår en eliminationsdiet eller utreds för misstänkt foderallergi.
Den ska också anpassas vid kronisk mag-tarmsjukdom, pankreatit, dokumenterad intolerans eller annan medicinsk diet.
Då behöver veterinärens individuella plan följas.
SAMMANFATTNING
Valptiden är en period av snabb utveckling i hela kroppen.
Målet är jämn tillväxt, slankt hull och fullvärdig näring – inte maximal tillväxthastighet.
Proteinets kvalitet, rätt energi, essentiella fettsyror och balanserade mineraler är centrala.
Mikrobiom, tarmbarriär och immunförsvar utvecklas samtidigt och bidrar till oral tolerans.
För friska valpar kan gradvis variation mellan flera lämpliga recept ge ett bredare kostmönster.
Variation är däremot inte ett bevisat skydd mot allergi och ska inte användas under en allergiutredning eller medicinsk diet.
SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO
På ORYGO ser vi valptiden som grunden för resten av hundens liv. Det är då skelett, muskler, hjärna, tarm, mikrobiom och immunförsvar utvecklas som snabbast.
Våra recept bygger på färskt kött och vildfångad fisk som ger animaliskt protein, naturliga fetter och en bred profil av aminosyror.
Köttet möras varsamt vid 71 °C och tillagas därefter tillsammans med övriga råvaror i vakuum vid 45 °C. Efter tillagningen kallpressas maten till den semimjuka ORYGO-kulan.
Naturliga fetter och omega-3 återförs efter de huvudsakliga tillagningsstegen för att begränsa värmepåverkan och oxidation.
När valpen har kommit till rätta i sitt nya hem och magen fungerar bra rekommenderar vi en trygg och successiv variation mellan ORYGO:s recept.
Många av våra uppfödare varierar valpmaten med de fyra olika smakerna i ORYGO:s vuxenserie. På så sätt får valparna möta flera animaliska råvaror och smakprofiler redan under uppväxten.
Växlingen görs stegvis och med noggrann kontroll av avföring, hull, aptit och viktkurva. Valpens totala kost måste samtidigt ge rätt mängd energi och en näringsbalans som är lämplig för tillväxt.
Syftet är inte att ”träna bort” allergier eller lova ett framtida skydd. Vår tanke är att en frisk valp inte i onödan behöver begränsas till en enda proteinkälla, utan kan få ett naturligt bredare kostmönster under den period då mikrobiom och immunförsvar fortfarande utvecklas.
För stora och snabbväxande raser behöver variationen planeras extra noggrant så att den samlade energi-, kalcium- och fosfortillförseln förblir korrekt.
Om valpen genomgår en eliminationsdiet, har konstaterad foderallergi eller behöver medicinsk diet ska variationen pausas och veterinärens plan följas.
Vi kan inte lova att en hund aldrig utvecklar allergi. Men vi kan ge tarmen, huden, musklerna och immunförsvaret så goda näringsmässiga förutsättningar som möjligt redan från början.
Läs mer om vår mat →
HJÄRNA, MILJÖ OCH SOCIAL UTVECKLING
Näring är bara en del av valpens utveckling.
Trygghet, sömn, lek, positiva miljöupplevelser, kontakt med människor och andra hundar samt lagom fysisk aktivitet formar hjärna och beteende.
En valp som får god mat men för lite sömn, trygghet eller social träning får inte automatiskt en god start.