Kunskapsbanken Näringslära Livsstadier

LIVSSTADIER – NÄR NÄRINGSBEHOVET FÖRÄNDRAS GENOM LIVET

Hundens näringsbehov är inte detsamma hela livet. En växande valp, en vuxen sällskapshund, en arbetande hund, en dräktig tik och en senior använder energi och näringsämnen på olika sätt. Därför räcker det inte att fråga om ett foder är komplett. Det behöver också passa hundens ålder, kroppsstorlek, aktivitet, hälsa och aktuella livsfas.

DET HÄR FÅR DU VETA

  • Varför näringsbehovet förändras genom livet.
  • Vad valpen behöver under tillväxten.
  • Varför stora och små raser växer olika.
  • Hur behovet förändras hos vuxna, aktiva och kastrerade hundar.
  • Vad dräktighet och digivning kräver.
  • Hur seniorens behov skiljer sig från den vuxna hundens.
  • Varför protein, energi och mineralbalans måste anpassas efter livsfas.
  • Hur ORYGO resonerar kring olika recept för olika stadier.

INNEHÅLL

  1. Varför spelar livsstadiet roll?
  2. Valpens första tid
  3. Tillväxt kräver balans
  4. Stora och små raser växer olika
  5. Protein under tillväxt
  6. Energi under tillväxt
  7. Kalcium och fosfor
  8. Den vuxna hunden
  9. Den aktiva hunden
  10. Den kastrerade hunden
  11. Dräktighet
  12. Digivning
  13. Senioren
  14. Protein hos äldre hundar
  15. Energi och vikt hos senioren
  16. Matsmältning och smaklighet
  17. När sjukdom förändrar behovet
  18. När bör man byta foder?
  19. Så väljer du rätt mat för livsfasen
  20. Sammanfattning

VARFÖR SPELAR LIVSSTADIET ROLL?

Kroppen prioriterar olika saker under olika perioder av livet.

Valpen bygger skelett, muskler, organ och nervsystem. Den vuxna hunden behöver främst underhåll och energi för aktivitet. Den dräktiga och digivande tiken ska dessutom försörja valpar. Senioren behöver bevara muskelmassa och funktion trots att energibehovet ofta minskar.

Ett foder kan därför vara näringsmässigt komplett men ändå mindre lämpligt för en viss livsfas.

KORT FÖRKLARAT

Rätt mat handlar inte bara om vad fodret innehåller – utan om vad hunden behöver just nu.

VALPENS FÖRSTA TID

Under de första veckorna får valpen sin näring från tikens mjölk.

När avvänjningen börjar behöver maten vara lättsmält, energität och anpassad till en liten magsäck.

Valpen behöver äta flera mindre måltider eftersom den inte kan täcka sitt behov med lika stora portioner som en vuxen hund.

Övergången från mjölk till fast föda bör ske gradvis så att mag-tarmkanalen hinner anpassa sig.

TILLVÄXT KRÄVER BALANS

Tillväxt kräver mer energi, protein, essentiella aminosyror, mineraler och vitaminer än vuxenunderhåll.

Målet är dock inte snabbast möjliga tillväxt.

En valp ska växa jämnt och kontrollerat. För mycket energi kan driva en snabb viktökning som belastar skelett och leder, särskilt hos stora raser.

Därför är rätt portionsstorlek lika viktig som rätt recept.

Vetenskaplig illustration som visar hur hundens behov av energi, protein, mineralbalans och smältbarhet förändras från valp till ung hund, vuxen, aktiv vuxen och senior.
Näringsbehovet förändras i takt med att hunden växer, arbetar och åldras.

STORA OCH SMÅ RASER VÄXER OLIKA

Små hundraser blir vuxna snabbare än stora.

En liten ras kan nå sin vuxna storlek på mindre än ett år, medan en mycket stor ras kan fortsätta växa långt över ett års ålder.

Stora raser är känsligare för för högt energiintag och fel mineralbalans under tillväxten.

Därför behöver stora valpar ofta ett mer kontrollerat energiinnehåll och noggrant avvägda nivåer av kalcium och fosfor.

PROTEIN UNDER TILLVÄXT

Protein behövs för att bygga muskler, organ, enzymer, hormoner, hud och päls.

Valpen behöver därför protein med hög smältbarhet och en välbalanserad profil av essentiella aminosyror.

Det är inte en hög proteinhalt i sig som driver skadligt snabb tillväxt. Det är framför allt ett för högt energiintag och felaktig mineralbalans som är problematiskt.

Proteinkvaliteten är därför viktigare än att enbart titta på procenttalet råprotein.

ENERGI UNDER TILLVÄXT

Valpar behöver mer energi per kilo kroppsvikt än vuxna hundar.

Samtidigt ska portionsstorleken anpassas så att valpen hålls slank under tillväxten.

Revbenen ska kunna kännas lätt och valpen ska ha en tydlig midja.

En rund valp är inte automatiskt en frisk valp.

KALCIUM OCH FOSFOR

Kalcium och fosfor bygger skelett och tänder men behöver finnas i rätt mängd och rätt förhållande.

Valpar, särskilt av stora raser, har begränsad förmåga att skydda sig mot ett för högt kalciumintag.

Därför ska extra kalcium inte ges ovanpå ett komplett valpfoder utan tydlig veterinär rekommendation.

Mer mineraler ger inte ett starkare skelett. Rätt balans gör det.

TILLVÄXT SKA STYRAS – INTE PRESSAS

En jämn, kontrollerad tillväxt ger skelett och leder bättre förutsättningar än snabb viktökning.

DEN VUXNA HUNDEN

När hunden är färdigvuxen går näringsbehovet från tillväxt till underhåll.

Energin ska täcka vardagsaktivitet utan att leda till viktuppgång.

Protein behövs fortfarande varje dag för muskelmassa, enzymer, immunförsvar och vävnadsreparation.

Den rätta mängden mat avgörs mer av aktivitet, kroppskondition och ämnesomsättning än av ålder ensam.

DEN AKTIVA HUNDEN

En arbetande hund kan ha ett betydligt högre energibehov än en sällskapshund.

Uthållighetsarbete ökar behovet av energität mat och fett som bränsle, medan korta explosiva aktiviteter använder mer glykogen.

Protein behövs för reparation och återhämtning, men energiintaget måste också vara tillräckligt. Om hunden får för lite energi används mer protein som bränsle.

Fodermängden bör anpassas mellan träningsperiod, tävlingssäsong och vila.

DEN KASTRERADE HUNDEN

Efter kastration minskar energibehovet ofta, samtidigt som aptiten kan öka.

Det skapar en ökad risk för viktuppgång om portionsstorleken förblir oförändrad.

Hunden behöver fortfarande tillräckligt med protein för att bevara muskelmassan.

Därför är lösningen sällan att bara ge mycket mindre av ett energirikt foder om det samtidigt gör portionen för liten eller näringsintaget otillräckligt.

DRÄKTIGHET

Under den första delen av dräktigheten ökar energibehovet relativt lite.

Under de sista veckorna växer fostren snabbt och behovet av energi, protein och vissa näringsämnen ökar.

Samtidigt minskar utrymmet i buken, vilket gör att tiken kan behöva flera mindre och energitäta måltider.

Överutfodring tidigt i dräktigheten bör undvikas eftersom övervikt kan öka risken för komplikationer.

DIGIVNING

Digivning är ofta den mest energikrävande livsfasen.

Tikens behov påverkas av kullstorlek, valparnas ålder och mjölkproduktion.

Under högsta mjölkproduktionen kan energibehovet vara flera gånger högre än normalt underhåll.

Maten behöver vara energität, lättsmält, smaklig och rik på protein, fett, vitaminer och mineraler.

Fri tillgång till vatten är helt avgörande.

Vetenskaplig jämförelse av energi- och näringsbehov under vuxenunderhåll, sen dräktighet och digivning där digivningen tydligt har det största behovet.
Digivning kan kräva betydligt mer energi än både underhåll och dräktighet.

SENIOREN

Det finns ingen exakt ålder då alla hundar blir seniorer.

Stora raser åldras ofta tidigare än små, och den biologiska åldern påverkas av genetik, livsstil, vikt och sjukdom.

Äldre hundar rör sig ofta mindre och kan få ett lägre energibehov.

Samtidigt ökar risken för muskelförlust, försämrad återhämtning och minskad aptit.

PROTEIN HOS ÄLDRE HUNDAR

Friska seniorer behöver inte automatiskt mindre protein.

Tvärtom kan äldre hundar behöva protein med hög kvalitet och smältbarhet för att bevara muskelmassa.

Proteinbegränsning kan vara motiverad vid vissa sjukdomar, men ska då anpassas efter diagnos och veterinär bedömning.

Att sänka proteinhalten enbart på grund av ålder kan öka risken för muskelförlust.

ENERGI OCH VIKT HOS SENIOREN

När aktiviteten minskar behöver portionsstorleken ofta justeras.

Övervikt belastar leder, cirkulation och ämnesomsättning och kan försämra livskvaliteten.

Samtidigt kan ofrivillig viktnedgång vara ett tecken på sjukdom, tandproblem, nedsatt aptit eller sämre näringsupptag.

Seniorens vikt och muskelmassa bör därför följas regelbundet.

MATSMÄLTNING OCH SMAKLIGHET

Äldre hundar kan få förändrat lukt- och smaksinne, tandproblem eller sämre aptit.

Då blir smaklighet, konsistens och smältbarhet extra viktigt.

Mindre och tätare måltider kan fungera bättre än en stor portion.

Maten kan också blötas upp för att öka vätskeintaget och göra den lättare att äta.

NÄR SJUKDOM FÖRÄNDRAR BEHOVET

Sjukdom kan förändra behovet mer än åldern i sig.

Njursjukdom, leversjukdom, diabetes, hjärtsjukdom, mag-tarmsjukdom och cancer kräver olika nutritionsstrategier.

Då ska fodret anpassas efter diagnos, provsvar, läkemedel och individens kroppskondition.

Ett vanligt seniorfoder är inte automatiskt rätt vid sjukdom.

NÄR BÖR MAN BYTA FODER?

Foderbytet bör styras av hundens utveckling och behov, inte enbart av födelsedatum.

Valpen kan gå över till vuxenfoder när den närmar sig sin vuxna storlek och tillväxten har bromsat.

En vuxen hund kan behöva ett annat recept när aktivitet, kastration eller kroppskondition förändras.

Senioren behöver byta först när energibehov, aptit, matsmältning eller hälsa motiverar det.

Alla foderbyten bör ske gradvis över flera dagar.

ÅLDERN ÄR BARA EN DEL AV SVARET

Hundens hull, aktivitet, muskelmassa, aptit och hälsa säger mer om behovet än siffran i passet.

Vetenskaplig illustration som visar hur val av hundmat bör anpassas efter livsfas, kroppsstorlek, aktivitet, hull, hälsa och reproduktion.
Rätt foder är det som passar hundens behov i den livsfas den befinner sig i.

SÅ VÄLJER DU RÄTT MAT FÖR LIVSFASEN

  • Kontrollera att fodret är anpassat för rätt livsstadium.
  • Bedöm energitätheten i relation till hundens aktivitet och hull.
  • Titta på proteinets kvalitet och smältbarhet.
  • Var särskilt noggrann med kalcium och fosfor under tillväxt.
  • Anpassa portionsstorleken efter individen.
  • Följ vikt och muskelmassa över tid.
  • Ta hänsyn till kastration, dräktighet, digivning och sjukdom.
  • Se fodret som ett verktyg som behöver förändras när hundens liv förändras.

ARTIKELN BYGGER PÅ

  • Hundens etablerade näringsbehov genom olika livsfaser.
  • Veterinärmedicinsk forskning om tillväxt, reproduktion och åldrande.
  • Kunskap om energi, protein, mineralbalans och kroppskondition.
  • Internationella riktlinjer för kompletta hundfoder.

SAMMANFATTNING

Hundens näringsbehov förändras genom livet.

Valpen behöver energi och byggstenar för kontrollerad tillväxt. Den vuxna hunden behöver balans mellan underhåll och aktivitet. Den dräktiga och digivande tiken har kraftigt ökade behov. Senioren behöver rätt energi och tillräckligt med högkvalitativt protein för att bevara muskler och funktion.

Ålder ensam avgör inte vilket foder som är rätt. Kroppsstorlek, aktivitet, hull, hälsa och livssituation måste alltid vägas in.

Rätt foder är det som passar hundens behov i den livsfas den befinner sig i just nu.

SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO

På ORYGO utgår vi från att hundens behov förändras genom livet – och att maten behöver följa med.

Våra valprecept är utvecklade för tillväxt med färskt kött, vildfångad fisk, hög smältbarhet och en genomtänkt balans mellan energi, protein, kalcium och fosfor.

Våra vuxenrecept ger näringstäta råvaror och energi som kan anpassas efter aktivitet och kroppskondition.

För senioren fokuserar vi på lättsmält protein, kontrollerad energinivå och funktionella råvaror som stödjer muskler, leder, tarm och allmänt välbefinnande.

Vår utgångspunkt är enkel: samma hund behöver inte samma mat hela livet.

Läs mer om vår filosofi

VETENSKAPLIGA KÄLLOR

  1. National Research Council. Nutrient Requirements of Dogs and Cats. National Academies Press. 2006.
  2. FEDIAF. Nutritional Guidelines for Complete and Complementary Pet Food for Cats and Dogs.
  3. Case LP, Daristotle L, Hayek MG, Raasch MF. Canine and Feline Nutrition.
  4. Hand MS et al. Small Animal Clinical Nutrition.
  5. Hazewinkel HAW et al. Nutrition and skeletal development in growing dogs.
  6. WSAVA Global Nutrition Committee. Global Nutrition Guidelines and Body Condition Score resources.

Artikeln beskriver grundläggande näringslära. Vid sjukdom, dräktighet, digivning, tillväxtproblem eller oförklarlig vikt- och muskelförlust bör utfodringen planeras tillsammans med veterinär.

RELATERADE ARTIKLAR

Näringslära Energibehov – varför olika hundar behöver olika mycket Näringslära Protein – hundens viktigaste byggmaterial Hundens biologi Hur åldras hunden?
Sök