TARMFLORA, MIKROBIOTA OCH MIKROBIOM
Tarmflora är det äldre vardagsordet för de mikroorganismer som lever i mag-tarmkanalen.
Mikrobiota beskriver själva samhället av bakterier, svampar, virus, arkéer och andra mikroorganismer.
Mikrobiom används ofta bredare och kan även omfatta mikroorganismernas gener, funktioner och den miljö där de lever.
I den här artikeln använder vi tarmflora och mikrobiom som lättbegripliga ord, men det är viktigt att förstå att det handlar om ett helt ekosystem – inte bara en lista med bakteriearter.
ETT LEVANDE EKOSYSTEM
Tarmens mikroorganismer konkurrerar, samarbetar och påverkar varandras tillgång till näring.
En bakterie kan bryta ned ett ämne och lämna efter sig en metabolit som en annan mikroorganism använder.
Balansen förändras med kost, ålder, stress, sjukdom, läkemedel, miljö och kontakt med andra individer.
Ett stabilt mikrobiom behöver därför inte se exakt likadant ut hos två friska hundar.
VAD GÖR MIKROORGANISMERNA?
- Fermenterar vissa fibrer och andra ämnen som hunden inte själv bryter ned.
- Producerar kortkedjiga fettsyror och andra metaboliter.
- Påverkar tarmens pH och konkurrerar om utrymme och näring.
- Samspelar med slemhinnan och tarmbarriären.
- Påverkar gallsyror och vissa delar av ämnesomsättningen.
- Kommunicerar med immunförsvaret.
- Kan påverka avföringens konsistens, lukt och volym.
FERMENTATION I TJOCKTARMEN
När ämnen som inte har brutits ned och tagits upp i tunntarmen når tjocktarmen kan mikroorganismerna använda dem som substrat.
Fermentation av lämpliga fibrer kan bilda kortkedjiga fettsyror.
Fermentation av större mängder osmält protein kan i stället bilda bland annat ammoniak, aminer, fenoler, indoler och grenade fettsyror.
Det betyder inte att protein är skadligt. Det betyder att proteinet helst ska vara så smältbart att huvuddelen bryts ned och tas upp i tunntarmen.
KORTKEDJIGA FETTSYROR
De viktigaste kortkedjiga fettsyrorna är acetat, propionat och butyrat.
De bildas när tarmbakterier fermenterar vissa kolhydrater och fibrer.
Kortkedjiga fettsyror kan användas som energi, påverka tarmens pH, kommunicera med receptorer och delta i metabol och immunologisk signalering.
BUTYRAT OCH TARMCELLERNA
Butyrat är en viktig energikälla för cellerna i tjocktarmens slemhinna.
Det kan påverka barriärfunktion, genreglering och immunologiska signaler.
En god butyratproduktion beror inte på en enda bakterie utan på ett samspel mellan substrat, mikroorganismer och tarmmiljö.
TARMBARRIÄREN
Tarmbarriären består av slemlager, epitelceller, täta cellförbindelser, antimikrobiella ämnen och immunceller.
Den ska släppa igenom nedbrutna näringsämnen men hålla tillbaka bakterier, toxiner och större partiklar.
Mikroorganismernas metaboliter kan stödja eller belasta barriären beroende på den samlade tarmmiljön.
IMMUNFÖRSVARET
En stor mängd immunologisk vävnad är kopplad till mag-tarmkanalen.
Immunförsvaret behöver kunna reagera mot verkliga hot men tolerera normala födoämnen och många av mikroorganismerna i tarmen.
Mikrobiomet påverkar denna utbildning genom direkt kontakt, metaboliter och signalering via tarmens celler.
ORAL TOLERANS
Oral tolerans är immunförsvarets förmåga att acceptera normala ämnen som kommer genom munnen och tarmen.
Tarmbarriär, mikrobiom och reglerande immunceller samverkar i denna process.
En välfungerande oral tolerans är viktig, men ingen viss bakterie eller diet kan garantera att en hund aldrig utvecklar allergi.
VAD ÄR DYSBIOS?
Dysbios betyder att mikrobiomets sammansättning eller funktion har förändrats på ett sätt som förknippas med sjukdom eller störd tarmfunktion.
Det kan innebära minskad funktionell stabilitet, lägre produktion av vissa gynnsamma metaboliter eller ökad produktion av ämnen som belastar tarmen.
Dysbios betyder inte bara att ”dåliga bakterier har tagit över”.
ORSAK ELLER FÖLJD?
Dysbios kan bidra till fortsatta problem genom förändrad metabolism och barriärpåverkan.
Men inflammation, diarré, antibiotika, foderbyte och sjukdom kan också förändra mikrobiomet.
Därför är det ofta svårt att avgöra om dysbiosen är orsaken, följden eller en del av en självförstärkande cirkel.
Ett avvikande mikrobiom behöver tolkas tillsammans med hundens symtom, kost, läkemedel och övriga undersökningsresultat.
KOSTEN FORMAR TARMMILJÖN
Kosten avgör vilka ämnen som når tarmen och därmed vilka mikroorganismer som får bäst tillgång till näring.
Förändringar i fiber, protein, fett och smältbarhet kan därför förändra mikrobiomets aktivitet relativt snabbt.
Ett snabbt foderbyte kan ge en tillfällig obalans innan mikroorganismer och matsmältning har anpassat sig.
FIBER ÄR INTE EN ENDA SAK
Fibrer skiljer sig i löslighet, vattenbindning, viskositet och fermenterbarhet.
Vissa ger främst volym åt avföringen. Andra fermenteras och bildar kortkedjiga fettsyror.
För mycket fermenterbar fiber kan ge gaser och lös avföring, medan för lite struktur kan ge sämre avföringskvalitet hos vissa hundar.
Målet är rätt kombination för den individuella hunden – inte högsta möjliga råfiberprocent.
PREBIOTIKA
Prebiotika är substrat som selektivt används av mikroorganismer och ger en hälsofördel för värddjuret.
FOS, inulin och vissa andra oligosackarider används ofta i hundfoder.
Effekten beror på dos, övrig kost och det mikrobiom som redan finns hos hunden.
För mycket kan ge gaser eller lös avföring. Mer är därför inte automatiskt bättre.
PROTEIN I TJOCKTARMEN
Högkvalitativt protein ska i huvudsak brytas ned och tas upp i tunntarmen.
Om stora mängder osmält protein når tjocktarmen ökar den mikrobiella proteinfermentationen.
Då kan bland annat ammoniak, fenoler, indoler och grenade fettsyror bildas.
Därför är smältbarhet och fodergivans storlek viktiga – inte bara råproteinhalten.
FETT OCH GALLSYROR
Fett påverkar utsöndringen av galla och vilka gallsyror som når tarmen.
Tarmbakterier kan omvandla primära gallsyror till sekundära former som påverkar mikrobiom och signalering.
Hundar med känslig mage, pankreatit eller vissa tarmsjukdomar kan behöva en individuellt anpassad fettmängd.
PROBIOTIKA
Probiotika är levande mikroorganismer som i rätt mängd ska ge en dokumenterad hälsofördel.
Effekten är stamspecifik. Två bakterier av samma art kan ha olika egenskaper.
Antalet stammar eller det högsta möjliga bakterieantalet säger därför inte ensamt om produkten fungerar.
Mikroorganismerna behöver dessutom överleva tillverkning, lagring och passagen genom mag-tarmkanalen.
POSTBIOTIKA
Postbiotika är beredningar av inaktiverade mikroorganismer och deras komponenter som kan ge en hälsofördel.
Begreppet används också ibland mer löst om mikrobiella metaboliter, men den vetenskapliga definitionen är snävare.
Fördelen är att effekten inte är beroende av att levande bakterier överlever lagring och magsyra.
SYNBIOTIKA
Synbiotika kombinerar levande mikroorganismer med substrat som är avsedda att stödja deras eller andra gynnsamma mikroorganismers funktion.
Kombinationen är inte automatiskt effektiv bara för att den innehåller både pro- och prebiotika.
Stammar, substrat, dos och kliniskt användningsområde behöver passa ihop.
ANTIBIOTIKA
Antibiotika kan vara livräddande vid rätt indikation.
Samtidigt kan behandlingen förändra mikrobiomets sammansättning och funktion under lång tid.
Studier på hund har visat tydliga mikrobiom- och metabolitförändringar efter bland annat metronidazol.
Därför bör antibiotika inte användas rutinmässigt vid okomplicerad diarré utan tydlig medicinsk anledning.
STRESS OCH MILJÖ
Stress påverkar tarmrörelser, blodflöde, barriärfunktion och hormonell signalering.
Resor, miljöbyten, kennelliv, tävling och separationsstress kan därför förändra både avföring och mikrobiom.
En stabil vardag, sömn, motion och gradvisa förändringar är delar av god tarmhälsa.
ÅLDER OCH LIVSSTADIUM
Valpens mikrobiom utvecklas under avvänjning och uppväxt.
Vuxna hundar kan ha en relativt stabil tarmflora, men den påverkas fortfarande av kost, miljö och läkemedel.
Hos seniorhundar kan förändringar i aktivitet, aptit, sjukdom och medicinering påverka tarmmiljön.
MIKROBIOMTESTER
Fekala mikrobiomtester kan ge information om vissa bakteriegrupper och mönster.
Men ett avföringsprov speglar framför allt den distala tarmen och fångar inte hela mag-tarmkanalens mikrobiom.
Resultaten påverkas av provtagning, transport, analysmetod, kost och nylig medicinering.
Ett test ska därför tolkas tillsammans med kliniska symtom och får inte användas som ensam grund för diagnos eller en stor mängd tillskott.
HUR STÖDJER MAN ÅTERHÄMTNING?
- Utred och behandla den bakomliggande orsaken.
- Ge ett komplett och lättsmält foder i rätt mängd.
- Undvik onödiga och snabba foderbyten.
- Använd en lämplig kombination av fermenterbara och strukturgivande fibrer.
- Överväg dokumenterade pro-, pre- eller synbiotika när det finns ett tydligt syfte.
- Ge antibiotika endast när den medicinska nyttan motiverar det.
- Minska långvarig stress och ge tillräcklig sömn och rörelse.
- Följ avföring, vikt, aptit och allmäntillstånd över tid.
VAD ÄR VÄL BELAGT – OCH VAD ÄR FORTFARANDE UNDER FORSKNING?
Väl belagt
- Kosten påverkar mikrobiomets sammansättning och aktivitet.
- Fermenterbara fibrer kan bilda kortkedjiga fettsyror.
- Butyrat är en viktig energikälla för tjocktarmens celler.
- Antibiotika kan orsaka tydliga och ibland långvariga förändringar i mikrobiomet.
- Dysbios förekommer vid flera akuta och kroniska mag-tarmsjukdomar.
- Effekten av probiotika är stam- och dosberoende.
Inte slutligt bevisat
- Att ett visst ”perfekt” mikrobiom passar alla hundar.
- Att fler bakteriearter eller stammar alltid är bättre.
- Att ett mikrobiomtest ensamt kan förklara hundens symtom.
- Att ett enskilt tillskott permanent återställer mikrobiomet.
- Att en viss kostprofil ensam förebygger alla immun- eller tarmsjukdomar.
SAMMANFATTNING
Tarmfloran är ett komplext ekosystem som deltar i matsmältning, barriärfunktion, ämnesomsättning och immunologisk signalering.
Kortkedjiga fettsyror, särskilt butyrat, är viktiga metaboliter från fermentation av vissa fibrer.
Dysbios betyder en störd sammansättning eller funktion, men kan vara både orsak och följd av sjukdom.
Kostens smältbarhet, fiberprofil, proteinmängd, fett, stress och läkemedel påverkar tarmmiljön.
Prebiotika ger substrat, probiotika tillför levande mikroorganismer och postbiotika består av inaktiverade mikroorganismer eller deras komponenter.
Den bästa strategin är inte att jaga flest möjliga bakterier, utan att stödja ett stabilt och funktionellt ekosystem.
SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO
På ORYGO ser vi tarmfloran som en del av ett större system där råvaror, smältbarhet, tarmbarriär, immunförsvar och mikroorganismer påverkar varandra.
Recepten bygger på färskt kött och vildfångad fisk som ger högkvalitativt animaliskt protein. När proteinet kan brytas ned och tas upp effektivt i tunntarmen minskar mängden osmält protein som når tjocktarmen för omfattande proteinfermentation.
Köttet möras varsamt vid 71 °C, ungefär som ett långkok hemma i köket. Därefter vakuumtillagas det tillsammans med övriga råvaror vid exakt 45 °C.
Efter tillagningen kallpressas maten till den semimjuka ORYGO-kulan. Den varsamma processen är utvecklad för att ge god smältbarhet och begränsa onödig värme- och oxidationsbelastning.
ORYGO innehåller en kombination av fiberkällor och prebiotiska komponenter, bland annat betfiber, cikoria, inulin, FOS och MOS.
De har olika funktioner. Vissa bidrar med struktur och vattenbindning, medan andra kan användas av delar av mikrobiomet och bidra till bildningen av kortkedjiga fettsyror.
Recepten innehåller även fermenterade örter och växtingredienser, propolis och aloe vera utan aloin. Vi ser dem som delar av en bred råvaruprofil som stödjer tarmmiljö och barriärfunktion – inte som ingredienser som ensamma kan ”återställa tarmfloran”.
För friska hundar rekommenderar vi regelbunden variation mellan ORYGO:s olika recept. Det ger mikrobiomet en varierad tillgång till animaliska råvaror, fettsyror och växtkomponenter.
Variation ska ske gradvis. Under en eliminationsdiet, vid konstaterad foderallergi eller när hunden behöver en medicinsk diet ska veterinärens plan följas i stället.
Efter antibiotikabehandling eller långvariga magproblem kan tarmen behöva tid. En förbättring sker inte alltid på några dagar, eftersom mikrobiom, barriär och avföringsmönster kan behöva stabiliseras stegvis.
Vår princip är enkel: Det handlar inte om att fylla tarmen med flest möjliga bakterier – det handlar om att ge det befintliga ekosystemet rätt förutsättningar att fungera.
Läs mer om vår mat →