VAD ÄR MINERALER?
Mineraler är oorganiska ämnen som kroppen behöver för att bygga vävnader och styra biologiska processer.
Till skillnad från vitaminer kan mineraler inte förstöras av värme. Däremot kan deras kemiska form förändras, och upptaget påverkas av vilka andra ämnen som finns i maten.
Mineraler ger ingen energi, men utan dem fungerar inte muskler, nerver, hormoner, enzymer, blodbildning eller skelett normalt.
Mineraler är kroppens byggstenar och reglerverktyg. De behövs i små till måttliga mängder – men måste finnas i rätt balans.
MAKROMINERALER OCH SPÅRÄMNEN
Makromineraler behövs i relativt större mängder. Hit hör bland annat kalcium, fosfor, magnesium, natrium, kalium och klorid.
Spårämnen eller mikromineraler behövs i mycket mindre mängder. Hit hör bland annat järn, zink, koppar, mangan, jod och selen.
Behovet är mindre i gram räknat, men deras biologiska betydelse är inte mindre.
KALCIUM
Kalcium är framför allt känt som en byggsten i skelett och tänder, men behövs också för muskelsammandragning, nervsignalering, blodkoagulation och cellkommunikation.
Kroppen reglerar kalciumhalten i blodet mycket noggrant. Om kosten ger för lite kalcium kan kroppen frigöra kalcium från skelettet.
Hos växande valpar är både brist och överskott problematiskt, särskilt hos stora raser där skelettet växer snabbt.
FOSFOR
Fosfor ingår tillsammans med kalcium i skelett och tänder.
Det finns också i ATP, cellernas viktigaste energibärare, samt i cellmembran, DNA och flera enzymsystem.
Animaliska råvaror är ofta naturligt rika på fosfor, särskilt kött, fisk, organ och ben.
BALANSEN MELLAN KALCIUM OCH FOSFOR
Kalcium och fosfor behöver inte bara finnas i tillräcklig mängd. Förhållandet mellan dem är också viktigt.
För mycket fosfor i relation till kalcium kan störa skelettets mineralisering, särskilt under tillväxt.
Ett korrekt formulerat komplett foder ska därför hålla både rätt nivåer och rätt förhållande.
MAGNESIUM
Magnesium finns i skelettet men fungerar också som kofaktor i hundratals enzymreaktioner.
Det behövs för energiomsättning, muskelfunktion, nervsignalering och normal hjärtrytm.
Magnesium samspelar med kalcium och kalium och behöver därför ses som en del av hela mineralbalansen.
NATRIUM OCH KLORID
Natrium och klorid reglerar vätskebalans, blodvolym, nervimpulser och syra-basbalans.
Klorid behövs också för saltsyraproduktionen i magsäcken.
Friska hundar kan hantera variationer inom rimliga nivåer, men vissa hjärt-, njur- och leversjukdomar kan kräva särskild anpassning.
KALIUM
Kalium är den viktigaste positivt laddade jonen inne i cellerna.
Det behövs för nervsignalering, muskelsammandragning, hjärtfunktion och vätskebalans.
Både för låga och för höga nivåer kan påverka hjärtat och musklerna allvarligt.
JÄRN
Järn behövs framför allt i hemoglobin, proteinet som transporterar syre i blodet.
Det ingår också i myoglobin och flera enzymer i energiomsättningen.
Hemjärn från animaliska råvaror har ofta högre biologisk tillgänglighet än icke-hemjärn från vegetabiliska källor.
ZINK
Zink behövs i hundratals enzymer och har stor betydelse för hud, päls, sårläkning, immunförsvar och proteinsyntes.
Fytat och vissa fibertyper kan binda zink och minska upptaget.
Vissa raser har ärftliga problem med zinkupptaget och kan utveckla zinkresponsiv dermatos trots en i övrigt komplett kost.
KOPPAR
Koppar behövs för järnomsättning, bindväv, pigmentering, nervsystem och antioxidantenzym.
För lite koppar kan påverka blodbildning och pälsfärg. För mycket koppar kan lagras i levern och orsaka skada hos känsliga individer.
Vissa raser har en ökad risk för kopparrelaterad leversjukdom och kan behöva särskilt anpassad kost.
MANGAN
Mangan behövs för brosk, skelettutveckling, energiomsättning och antioxidantförsvar.
Behovet är litet men viktigt, särskilt under tillväxt och fortplantning.
JOD
Jod behövs för bildning av sköldkörtelhormonerna T3 och T4.
Dessa hormoner styr ämnesomsättning, värmeproduktion, tillväxt och många andra processer.
Både brist och överskott kan störa sköldkörtelfunktionen.
SELEN
Selen ingår i flera selenoproteiner och antioxidantenzym, bland annat glutationperoxidas.
Det samverkar nära med vitamin E i skyddet mot oxidativ skada.
Säkerhetsmarginalen mellan behov och överskott är relativt smal, vilket gör korrekt dosering viktig.
VAD BETYDER ASKA?
Råaska är den mineralrest som återstår när ett foder förbränns fullständigt i laboratoriet.
Aska är alltså inte en ingrediens och betyder inte att fodret innehåller vanlig aska.
Ett högt askvärde kan tyda på en hög mineralmängd, exempelvis från benmaterial, men värdet säger inte vilka mineraler som ingår eller om balansen är korrekt.
Råaska är ett analysmått för den totala mineralmängden. För att bedöma kvaliteten behöver man veta vilka mineraler som finns och i vilka proportioner.
BIOLOGISK TILLGÄNGLIGHET
Ett mineral kan finnas i fodret utan att hela mängden tas upp.
Upptaget påverkas av mineralets kemiska form, råvarans struktur, magsäckens surhetsgrad och samspelet med andra ämnen.
Organiskt bundna former kan ibland ha högre tillgänglighet än vissa oorganiska salter, men resultatet varierar mellan mineraler och formuleringar.
Det viktigaste är inte om mineralet marknadsförs som organiskt eller naturligt, utan om den valda formen ger rätt nivå och funktion i den färdiga kosten.
MINERALER PÅVERKAR VARANDRA
Mineraler använder ibland samma transportvägar och kan konkurrera om upptaget.
Ett stort överskott av kalcium kan påverka upptaget av bland annat zink och järn. Koppar, zink och järn kan också påverka varandra.
Därför kan höga tillskott av ett enskilt mineral skapa brist på ett annat, även om det totala mineralinnehållet är högt.
VARIFRÅN KOMMER MINERALERNA?
Mineraler finns naturligt i kött, fisk, organ, ägg, ben, grönsaker, frukt och andra råvaror.
Kött bidrar bland annat med fosfor, järn, zink och selen. Lever och andra organ är särskilt rika på järn, koppar och flera spårämnen.
Fisk kan bidra med jod, selen, fosfor och andra mineraler beroende på art och råvara.
Mineralpremixer används ofta för att säkerställa att den färdiga kosten täcker behovet trots naturlig variation i råvarorna.
VAD HÄNDER VID BRIST?
Mineralbrist kan påverka skelett, muskler, nervsystem, blodbildning, hud, päls och immunförsvar.
Symtomen beror på vilket mineral som saknas och kan utvecklas långsamt.
Risken är störst vid obalanserade hemlagade dieter, ensidig utfodring, sjukdom eller nedsatt upptag.
VAD HÄNDER VID ÖVERSKOTT?
För mycket mineraler kan vara lika problematiskt som för lite.
Överskott kan belasta njurar och lever, störa upptaget av andra mineraler eller ge direkt förgiftning.
Extra kalcium till en växande valp, särskilt av stor ras, kan störa skelettutvecklingen. För mycket vitamin D tillsammans med högt kalcium kan ge allvarlig mineralisering av mjukvävnad.
Mineraltillskott bör därför inte ges ovanpå ett komplett foder utan tydligt behov.
SÅ JÄMFÖR DU MINERALER I HUNDFODER
- Titta på kalcium- och fosfornivåerna och deras inbördes förhållande.
- Se råaska som ett totalmått, inte som ett kvalitetsbetyg.
- Kontrollera om mineralrika råvaror som lever, fisk och ägg ingår.
- Bedöm om mineralerna kommer från råvaror, tillskott eller båda.
- Ta hänsyn till hundens livsfas, storlek och hälsa.
- Undvik att lägga till separata mineraltillskott utan tydligt behov.
- Se mineralbalansen som en helhet – inte som en tävling om högsta värde.
ARTIKELN BYGGER PÅ
- Hundens etablerade mineralbehov.
- Veterinärmedicinsk forskning om skelett, vätskebalans och spårämnen.
- Studier av mineralupptag, kemisk form och näringsinteraktioner.
- Internationella riktlinjer för kompletta hundfoder.
SAMMANFATTNING
Mineraler och spårämnen behövs för skelett, muskler, nerver, blodbildning, sköldkörtel, antioxidantförsvar och hundratals enzymreaktioner.
Det viktiga är inte bara mängden, utan också balansen, den kemiska formen och hur väl mineralerna kan tas upp.
Råaska visar den totala mineralmängden men säger inte vilka mineraler som finns eller om proportionerna är rätt.
Mer är inte bättre. Ett korrekt komplett foder ska ge rätt mineraler i rätt mängd och balans för hundens livsfas.
SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO
På ORYGO vill vi att mineralerna i första hand ska komma från tydliga och näringstäta råvaror.
Färskt kött, vildfångad fisk, lever, ägg och andra animaliska råvaror bidrar naturligt med fosfor, järn, zink, koppar, selen och många andra mineraler.
Genom att använda råvaror med tydligt ursprung och en varsam tillagning vill vi bevara så mycket som möjligt av den naturliga näringsmatrisen.
Vårt mål är inte högsta möjliga askhalt eller flest tillsatta mineraler. Målet är rätt mineraler i rätt balans – tillsammans med protein, fett och vitaminer från riktiga råvaror.
Läs mer om vår filosofi →